Gjorde en mössa igår och började på ett pussel. Nu har jag ont i ryggen.
När Love kommer hem ska jag följa med honom ut och leta efter nyårskläder och sen när han klipper sig ska jag fundera på vad jag ska ta mig till. Jag har köpt en klänning nu på rean så det behöver jag inte oroa mig över men eftersom jag inte hittat på något på evigheter känns det som att jag glömt hur man sminkar sig. Kanske dumt då att köpa lösögonfransar och sånt som ändå bara kommer hamna snett. Jag behöver nog inte handla något alls.

Jag har hittat massor på rean förresten. Jag har inte shoppat på jättelänge men nu har jag handlat två klänningar, två koftor, tre halsband, två parfymer och tre hårband. Kanske inte jättemycket. Det kändes mycket i alla fall. Jag är duktig på att handla effektivt, mycket sämre på att gå och glo i flera timmar med massor av folk som puttas och knuffas.

När jag var i Lund med mamma på rean så hade någon blivit knivskuren. En hel del blod i snön låg bakom polisens avspärrningar. Senare på kvällen var avspärrningarna borta men blodet kvar och eftersom det var mörkt så såg man det inte riktigt om man inte visste att det var där = många människor som trampade runt i blodsnön. Tur att de inte hade vita skor kanske man ska säga.

Det största av mina små problem (Ja, rangordnade och kategoriserade) är att jag inte vet vad jag ska ha för skor. Spontant känner jag att jag vill jag ha mina gummistövlar. De är svarta, inte särskilt blingiga men jag hatar snöblöta fötter. Samtidigt minimerar jag risken att halka om jag ha hög klack som jag kan kila ner i snödrivorna. Det sämsta jag kan göra är att ta kilklack som fungerar ungefär som skridskor och dessutom är svinkalla. Kanske gummistövlar med högklackade skor i väskan? Orka sånt här. Vem bryr sig egentligen om mina skor? Jag ska nog köpa ett par nya raggsockor och köra på gummistövlarna. Kanske svarta strumpor? Känns det nyår?

Vaknade i morse i panik över att jag inte kunde hitta till sjukhuset som jag ska göra min master vid. Nu var det ju inte sant eftersom jag vet precis hur man kommer dit och hem men jag kunde ändå inte somna om. I drömmen tog jag precis den buss jag skulle och gick åt precis rätt håll men ju mer jag gjorde rätt desto mer fel blev allt. Hade jag inte redan varit där och hälsat på hade jag nog backat ur nu. Jag är inte redo och jag är bara villkorligt antagen till mastersarbetet eftersom jag inte redovisar mitt kandidatarbete förrän om två veckor och tänk om ajg inte blir godkänd? Jag vet inte hur man skriver ett arbete. Jag vill inte längre. Det är för bra och antagligen har något blivit fel som gjort att de tagit in mig.

Klockan är 2.48 och jag måste vända tillbaka dygnet nu. Måste vara vuxen och stark och inte bryta ihop av press och stress och ångest. Sova utan konstiga drömmar. Jag vet inte var jag har fått det ifrån men jag har för mig att sådana drömmar är förberedelser. Att jag förbereder mig så att jag inte ska få för mig att ta fel buss när det väl är dags. Det borde väl ändå vara... bra? Ska klappa mig själv på axeln nästa gång jag vaknar kallsvettig och med andan i halsen. Duktig...

Jag fick ett brev där man skulle tacka ja en extra gång till danskakursen men jag hittar inte det och tänker ta det som ett tecken på att det inte var meningen att jag skulle läsa den. Satsar på att klara av nästa halvår utan att falla sönder och det blir nog lättare om jag inte sätter massa extra press på mig själv. Jag behöver inte lägga in ett års studier på ett halvår.

Har skrivit in schemat i kalendern för nästa termin och slås av att jag omöjligt kan planera nu. Ta var dag som den kommer. Födelsedagsfirande och sådant kommer på tredje plats.

Jag tror att jag är klar med första utkastet av mitt projektarbete nu. Jag orkar inte mer. Imorgon ska jag gå upp omkring 11 och maila arbetet till alla handledare, granskare och examinatorer. Jag ska inte göra det nu eftersom klockan är 4.10 och jag kom helt själv fram till att det skulle se dåligt ut. Det känns som att jag skrivit en halv roman och fatta hur svårt det är att variera sitt språk när man tjatar igenom en tabell. När jag i slutet, för typ en halvtimme sedan skulle skriva sammanfattningen skrev jag har visat sig i varenda mening. En mening skrev jag det två gånger i. Antagligen finns det en anledning till att en normal arbetstid är 8-16 och inte 11-04 som jag har jobbat de senaste två månaderna. Slut i huvudet nu. Ska skriva en populärvetenskaplig artikel imorgon och sedan ska jag ha lov. Sweet lov. Har nästan glömt vad det betyder att vara ledig.

Konstigt år det här. Vill egentligen inte påbörja nästa, jag vet att det kommer innebära flera avslut som jag inte riktigt är beredd att hantera. Finns inget att göra mer än det bästa av situationen. Glädjas medan man fortfarande kan och värdesätta varje ögonblick.

Julen blir konstig också, och min bror är fast i England och kommer kanske inte hinna hem.

Jaja. Har inlämning av arbetet imorgon så jag måste skriva slutsats nu. Har slutat bry mig om uppsatsen. Tror att det kan ha lite att göra med att jag har haft nästan 2 veckor ledigt det här året. Sammanfattning måste jag skriva också. Dricker kaffe och hoppas på någon typ av snilleblixt. Kul med en uppsats som har som slutsats att ja, det var som jag trodde, inget nytt här inte. Jag har förstått mer iallafall, även om andra inte kommer att bli klokare av att läsa vad jag skrivit.

Tänk att vi envisas med att anpassa vår generationstid efter vår förväntade livstid. Spännande ändå. Vi hade kunnat pressa in fyra generationer och alltså fått ett extra liv nästan om vi bara lät bli att anpassa oss. Samtidigt är det fint med 3 generationer/liv. Far- och morföräldrar är unga nog att hjälpa med barnbarnen när dessa föds och barnbarnen är gamla nog att trösta sina föräldrar när far- och morföräldrarna är gamla och går bort. Sedan avlöser vi varandra och plötsligt har det gått 200 år.
Min rädsla för döden är mindre sedan jag började läsa om den. Jag har förstått att den är en del i ett led. Det svåra är tanken på att en person med tankar och känslor inte kommer finnas längre. Att erfarenheter, hemligheter och kärlek försvinner.

Känner mig lite nedslagen. Har fått formateringen att fungera nu. Det blev inte roligare för det. Fick småpanik och klippte av mig håret.

Var på seminarie igår. Det var faktiskt väldigt intressant men ändå otroligt läskigt. Nästan alla lärare jag haft under min tid på avancerad nivå var där och jag hade som alltid lite problem med att flytta personer från en miljö till en annan vilket ledde till att jag drack två koppar kaffe i kaffepausen ovanpå allt annat kaffe jag redan druckit. Redan när jag hällde upp kaffet var jag av koffein och nervositet så skakig att jag spillde ut kaffe över mina strumpbyxor och stövlar. Efter att seminariet var slut drack alla vin och minglade men jag åkte hem och fick hjälp att lära mig LaTeX. Jag känner mig inte så duktig i skolan och jag blir sjukt nervös när lärarna minns mig för det betyder att de säkert har en uppfattning om mig som jag hur jag än gör måste stå ut med och om den är bra så vill jag inte sabba den, är den dålig vill jag inte göra den värre.

Gud vad jag bara vill tillbaka till grundskolan där man inte förväntades se sig själv som jämlik sin lärare. Jag har alldeles för dåligt självförtroende för att stå bland forskare och professorer och skryta om en kandidatuppsats. Jag fattar ju att det inte är något stort eller viktigt för dem utan att de mest lyssnar för att vara schyssta och uppmuntrande. Typ som att lyssna på en blockflöjtskonsert med en lågstadieklass. Inte fan är folk där för att njuta av musiken.

Jaja. Jag ska jobba på det. Kan inte ha mindervärdeskomplex i alla situationer liksom. Har snart ingenstans att vara längre. Socialt har jag ramlat bakom och hamnat efter. Akademiskt har jag först nu fattat att folk som vill bli något jobbar gratis i skolan på sin fritid för att få labberfarenhet.

Trött. Bara rakt igenom trött. Väldigt sugen på att borsta håret, klä upp mig och gå ut någonstans. Har tyvärr fortfarande inte fått LaTeX att citera rätt vilket betyder att jag är låst i lägenheten i kväll igen. Som alltid. Som en jävla askunge med mina sparvar utanför fönstret. Mindre än ett år kvar i alla fall. Mindre än ett år.

Jag har varit duktig idag. Jag har registrerat lägenhetsnummer och varit i skolan. Miljöombyte och nytta. På bussen lyckades jag äntligen mata in en fil i ett program också så nu kanske jag äntligen får ett resultat att prata om.

Lägenhetsnumreringen sedan. Egentligen bara några timmar efter att jag klagat här så kommer hyresgästföreningen förbi och är snälla och hjälper med adresskaoset. Nu behöver jag inte bry min lilla hjärna mer. Perfekt.

Funderar förresten på att byta skylten på dörren med ingen reklam tack till ingen post tack och tejpa igen luckan. Tecken på begynnande sinnessjukdom kanske?

Shit, jag måste komma ut.

Det gick snabbt. Jag har hamnat i uppgiven skrivkrampssvacka. Nu när jag börjat bli klar med appendix till arbetet har jag tappat lusten att skriva själva arbetet. Har nu fyra påbörjade introduktionsvarianter och jag vet inte hur jag ska palla skriva det riktiga. Dessutom börjar övriga världen störa mig nu också men krav om julklappshandel, städning och julkort. Och skatteverket som spammar mig med påminnelser om lägenhetsnummersregistrering. Jobbigt att registrera sitt lägenhetsnummer om man inte kan sin adress. Ibland tror jag att brevet vi fick om ny numrering var ett skämt, antingen med MKB eller random idiot som avsändare för det verkar inte som att någon annan hört talas om det. Budfirman kunde inte lämna Loves dator eftersom vår adress inte fanns. Kul att sväva i adresslimbo och samtidigt ha skatteverket som petar på en med pinnar bara för att störa. Ignore på de breven tills de ringer upp. Palla sitta i telefonkö till dem också och betala 2,5 kronor i minuten eller vad ag nu betalar med mitt usla abonnemang bara för att sedan behöva ta adressdiskussionen.
Hade det inte varit lättare och billigare att bara fråga husägarna om lägenhetsnumrering? Då blir det i alla fall nästan standardiserat. Nu måste ju ändå någon springa omkring och rätta alla lägenhetsnumreringar som blivit fel. Eller anställ någon som kan ha som projekt att bestämma lägenhetsnumren i alla hus.
Det måste ju ändå bli billigare än att skicka ut registreringsblanketter och broschyrer som någon måste sitta och lägga i kuvert som sedan ska sorteras hos posten som redan har en hel del att göra inför jul.
Kom igen liksom.

Skit samma. Det primära är att jag saknar inspiration. Misstänker att det beror på att jag inte varit utanför huset förutom korta rundor till skolan/affären på en månad. Så trött, så uttråkad, så stillastående. Tar just nu 5minuterspaus typ en gång i kvarten. Inte hållbart.

Jag får väl ringa skatteverket ändå. Det blir lite som ett miljöombyte typ. Eller så bara skickar jag in random sifferkombination så slutar de att skicka brev till mig i alla fall.

KLAR med mutationssammanfattningen. Bara hela rapporten kvar att skriva. Uh. Är väldigt sugen på skogen. Lite natur. Inte bara inomhus med datorn alltid hela tiden. Känns som mina muskler håller på att skrumpna ihop.

Kom på igår att om jag inte klagar över min kattallergi för någon så kommer folk nog snart att glömma bort att jag är allergisk. Om folk glömmer bort att jag är allergisk kommer ingen att döma mig ifall jag skaffar katt trots min allergi. Jag tror nog att det kan gå. Jag beräknar att de flesta borde sluta bry sig efter ungefär ett år.

Jag kommer att ha det så mysigt med min katt. Den ska vara grå tror jag.

ignore

En sak som är bra med att sitta konstant och skriva och pilla med tabeller är att jag kan bestämma vad som visas på tvn. Självklart väljer jag att titta på flera säsonger av tv-serier på raken då vilket betyder att jag nu kollat 5 säsonger bones, 4 säsonger frasier, en säsong californication, en säsong dexter och nu precis börjat med första säsongen house. En annan sak som händer när man ser massor av serier är att man reagerar på roliga saker som att både house och californication har You can't always get what you want med Rolling stones i piloten. Det är konstigt för californication är showtime och house ligger på fox så just nu lutar det åt att de antagligen vill rikta sig åt samma målgrupp.

En annan sak som jag tidigare lagt märke till är i the good wife (som jag inte följt, bara sett något avsnitt av) så är Matt Czuchry med. Det första avsnittet som jag såg av serien så lyckas de fördröja deadline på en tryckning av något typ av material genom att hans rollkaraktär pratar i telefon med tryckeriet samtidigt som hela gänget jobbar som fan i bakgrunden tills de slutligen är klara och han lyckas övertyga killen på andra sidan luren att materialet varit hos tryckeriet redan innan samtalet. PRECIS samma sak gör de i gilmore girls när Logan får tryckeriet att vänta med tryckningen av Yale daily news. Samma skådespelare är alltså med i båda serierna och gör precis samma sak. Antagligen beror missen på att de INTE tror att de har samma målgrupp och helt enkelt gjorde en fuling.
Det är vid sådana tillfällen man känner sig för nördig för att vandra bredvid vanliga människor på trottoaren och om jag varit öppen med mina intressen hade folk definitivt spottat på mig på stan.


Jaja. Huvudvärk av för många timmar i soffan med dator och tv.

Okej. Bara 8 substitutioner kvar att beskriva, sedan kan jag börja fixa till tabeller innan jag beskriver de få indels som fanns registrerade. Just nu är mitt arbete ganska tråkigt men jag ska ta en paus kring 18.30-tiden och fika med Nina.
Andra saker som jag ska göra idag.
-Skriva skriva skriva, gud jag dör.
-Diska
-Sortera tvätt
-Plocka undan i vardagsrummet

Har jag nämnt att jag tycker att det är tråkigt att vara vuxen? Fika blir bra i alla fall.

Jag var förresten i Kristianstad ju, det tog på riktigt 1 timme och 45 minuter dit, sen var jag där i 2 timmar. När jag skulle hem så gick inte skåneexpressen från högskolan eftersom den bara går dit på morgonen och kvällen så jag fick åka in till centrum och stå och hänga på resecentrum i en timme. 13.00 tog jag bussen hem och den tog lika lång tid. Shit, bussresan kändes nästan som en hel arbetsdag. Jag fick en del stickat i alla fall.

Jag har haft ett ganska långt handarbetesuppehåll nu när jag skriver examensarbete, lite prioritering sådär men min bror önskade sig en halsduk som var stickad som en pippilångstrumptröja i julklapp så nu har jag satt igång igen. Jag fick lov att improvisera kring mönstret så jag gjorde lite bredare jämntjocka band istället, lite för att göra det roligare att sticka och lite för att göra det mer effektivt.

Annars har vi lyckats kånka hem en jul-en som vi har klätt typ som en gran. Förra året hade vi en julgranskruka ju men jag fick så dåligt samvete när den började skjuta skott. Enen kan jag långsamt torka ut utan att den kommer visa sin besvikelse för mig. Nu är den ganska söt i alla fall, kanske vattnar den ändå.


Nu blir det näst sista avsnittet Dexter, sjukt spännande. Jag behöver inte oroa mig för mycket i alla fall för det har blivit klart att det blir en säsong till. Bäst.

KOMPLETT

Jag vill ha en get!!
Mitt liv hade varit komplett, jag hade inte saknat någonting! En katt och en get och ett får och en råtta och en uggla och en räv. KOMPLETT. Ja, Love kunde kanske vara med på ett hörn och kanske lite familj och så men annars. KOMPLETT.

Vilken vecka. Igår var jag i Köpenhamn och träffade några av de personer som jag antagligen kommer göra mitt mastersarbete med. Avdelningschefen luskade ut att jag hade läst ganska mycket bioinformatik och bestämde sig snabbt för att det var perfekt och att jag borde göra arbetet med mer fokus på det. Jaja. Först hade jag lite panik eftersom jag (fortfarande) inte är en programmerare men sedan kom jag på att jag faktiskt tillochmed läst mer bioinformatik än vad de vet om, och det är på en genetisk avdelning så hur som helst kan jag diskutera genetik i arbetet. Alltså ska jag försöka ta det lugnt nu och se vad det blir.

Jag gick till stationen från riget och köpenhamn var så fint. Love var rädd för storm annars skulle han ha kommit över på kvällen men det blev inget så jag åkte hem vid 18-tiden. Det är konstigt hur en del saker upplevs bäst om man är två eller fler.
Ett jättemysigt fik är inte lika mysigt om man sitter själv.

Nu väntar jag på att klockan ska bli 07.40 då jag ska åka buss i en och en halv evighet till Kristianstad Högskola där jag ska träffa gruppen som är ansvarig för kandidaten som jag sitter med nu. Förhoppningsvis kan de hjälpa mig med ett filformat som jag håller på att bli galen över, kanske får jag till och med resultat.

Just ja. I Köpenhamn var söerne nästan helt frusna förutom en och annan småvak där alla fåglar trängdes. Det påminde mig om att jag borde gå till pildammarna och mata fåglarna där igen för det var hemskt att se hur hungriga de var förra året. Jag vet inte om de hunnit äta upp sig heller eftersom vintern kom så hastigt.

Ok. Nu Kristianstad.

Så där bara, så blev jag med handledare. Det blir alltså Köpenhamn nästa termin. Shit.

Har haft en förvirrad dag. Har åkt till Lund två gånger. Första gången var planerad och det gick bra och jag kom hem i lagom tid. Sen när jag varit hemma med Love en stund och ätit lussebulle innan Love gick och jobbade så kom jag på att det är den 26e idag. Vilket betyder att min fjärrlånade biblioteksbok vill åter till sitt bibliotek i Borås. Vilket betyder en ny tripp till Lund. Kallt som fan är det också. Jag tror jag väntade på 3 bussar som blinkade men aldrig kom innan jag sprang till 171ans hållplats istället för 169ans.

Men alltså. Jag fick en handledare. Bara sådär. Utan rekommendationsbrev eller annat tjafs. Bara sådär. Så jävla perfekt. Nu bara hoppas jag på att det inte blir inställt eller att allt är ett missförstånd, har inga underskrifter än liksom. För perfekt.

Jag mailade igen och fick svar från den ena personen som jag mailat om handledarskap. Han skickade mig vidare och det gjorde inget för den jag blev skickad till går precis lika bra.

Jag hoppas att jag får en handledare. Egentligen måste jag söka jobb nu ifall jag inte får någon men jag vägrar ge upp. Jag måste helt enkelt hitta någon.

Jag har vänt på dygnet nu. Somnade klockan 6 i morse och vaknade 10. Det är problemet. Jag vaknar fortfarande vid någotsånär normal tid fast jag somnar alldeles för sent. Ruckad dygnsrytm betyder också ruckad rytm i allmänhet så mina måltider följer inte direkt något mönster längre. Har tappat uppfattning om vilken dag det är.

Jaja. Idag var jag på en jätteintressant föreläsning om rättsantropologi. Guuuud vad jag önskar att jag kunde få arbeta med dem. Vi får se vad jag gör med mitt liv. Jag har lite för mycket som drar åt olika håll. Plugga vidare nu!

Jag har jobbat på bra med skolarbetet och känner att jag nästan börjat få något som kan likna resultat. Annars så har vi kommit på här hemma att det måste varit längesedan vi tvättade för kläderna har tagit slut. Svårt det här med vuxenheten, planeringen.

Sov bort hela söndagen nästan. Lika bra. Jag hade tänkt skriva inledning men det var nog bättre att sova ut. Måste till IKEA i morgon och efter deras flytt känns det nästan omöjligt. Skit också. Måste träffa min handledare och den ansvarige för arbetet imorgon också. Tar nog bussen direkt från skolan till ikea, på något sätt så känns det som att det går fortare att åka dit från Lund.

Nu har jag slutat vara nervös över mastershandledaren. Har gått över till att vara nervös över examensarbetet istället. Jag tror att det löser sig med mastern. Jag får helt enkelt bara hoppas att det blir som jag vill och annars får det bli som det blir. Hittar jag ingen handledare alls så får jag väl söka ett jobb så länge. Det kan ju inte vara helt omöjligt att hitta jobb, majoriteten av de som vill jobba jobbar ju. Ibland får jag för mig att arbetslösheten ligger på typ 75 % och att jag helt saknar arbetsförmåga men så hemskt är det ju inte. Tänk att det bara krävs lite sömn för att det ska klarna i skallen.

Det löser sig. Jag får kanske inte ett fantastiskt givande arbete men jag kommer i alla fall kunna försörja mig och det är en väldigt liten risk att jag får mindre pengar än jag har nu på studiemedel och som det är nu klarar jag mig bra. Och om jag inte känner mig sysselsatt nog kan jag alltid börja övningsköra så att jag kan ta körkort för det verkar som det är en sådan milstolpe som man förväntas passera på sin 18,5-årsdag. Inte för att det stör mig att inte ha bil eller körkort. Jag har busskort och det finns inga parkeringsplatser här och jag hade ändå bara haft råd med ett skruttigt miljöförstörande monster som gjort att jag fått dåligt samvete om jag använt den. Mja.

Idag ska jag plugga.

Så sjukt nervös nu. Jag har inte kunnat sova ordentligt på flera dagar nu på grund av förkylningen och av att jag bara gör samma sak varje dag. Försökte tvinga mig själv till sömns ungefär som genom att räkna får men det enda jag tänkte på var databaser och hur jag kunde göra det bättre. Klicka på fler länkar, prova andra metoder.
Iallafall. Som alltid när jag inte kan sova fick jag dödsångest och framtidsångest. Dödsångesten var redan avklarad eftersom mitt sjukdomstillstånd lämnat mig i princip halvdöd vilket betyder att framtidsångesten fick köra på med dubbla växlar.

Efter att ha klarat av det gamla vanliga, "ingen examen=inget jobb=inga pengar=ingen lägenhet" och sedan "jag är korkad=ingen vill ha mig=jag är oduglig" så blev jag plötsligt lite konstruktiv. Jag fick sådan sjuk ångest över att jag inte skrivit till presumtiva handledare för mitt mastersarbete att det var det enda jag kunde tänka på när jag sedan vaknade efter att slutligen ha fallit i feberkoma.

Nu har jag mailat en man. Han svarade och bad mig förklara hur det svenska betygssystemet fungerade, eller i alla fall vad betygen betydde. Nu har jag svarat och jag är verkligen livrädd för att han inte ska vilja ha mig eftersom jag är hopplös och inte har superbetyg. Eller att han ska tycka att min engelska är kass eller att jag är oseriös eller konstig eller för nervös eller för ung eller för gammal eller för okunnig.

Eller för att jag skriver på engelska till honom när jag egentligen borde kunna danska eftersom jag har bott 45 minuter från Köpenhamn hela mitt liv och är malmöitisk ungdom och alltså borde ha haft minst två jobb i Danmark. Eller för att jag inte skriver på svenska. Eller vad fan. Jag är nästan redo att skicka iväg mitt CV till honom med jobbreferenser för att han inte ska tycka att jag är värdelös men det kan jag ju inte göra. Eller visa upp något annat som gör mig värdig. Hade jag haft barn hade jag skickat fotografier på dem. Allt för att inte bara vara hopplös och nervös och socialt avvikande. Åååh. Och min engelska blir alltid sämre när jag är nervös och jag har blivit lovad ett rekommendationsbrev men jag har inte skrivit tillbaka för att påminna eftersom jag inte hade skrivit till personen jag skulle skicka det till än. Nu borde jag ju skicka det till handledarmannen men nu har jag det inte bara för att jag skulle vara nervös för att skriva till han som skulle skriva rekommendationsbrevet också.

Fan. Jag borde egentligen sluta se upp till personer som vet mycket och i stället imponeras av folk som är på tv. Då hade jag kunnat prestera så mycket bättre akademiskt. Jag hade kunnat svara fel på tentafrågor utan att fundera över hur pinsamt personen som rättade tentan skulle tycka att det var att jag svarade fel. Nu skäms jag redan innan och lämnar oftast frågorna osvarade. Eller tänk om jag slutade imponeras av folk överhuvudtaget. Så mycket lättare.

Om jag skulle få honom som handledare hade jag nog inte kunnat prata ordentligt på i alla fall två veckor. Bara mumlat och skakat och råkat bita mig i tungan eller tappa ut innehållet i min väska eller råka spilla saker över proverna eller råka säga något dumt som jag läst på flashback.

Har lyckats dra på mig en förkylning som hela tiden pendlar. Ena timmen mår jag hur bra som helst, andra ligger jag i sängen i fosterställning och väntar på döden. Just nu har jag en bra stund och har gjort chokladbollar och kaffe. Jag skrev en riktigt dålig projektplan och måste kompensera genom att skriva en riktigt bra inledning. Mitt största problem hittills har varit att böckerna motsäger varandra. Väldigt roligt. Sen är det inte så stora grejer de motsäger varandra om och jag antar att jag får ta den nyaste boken som mest trolig källa men det är störigt. Det hade kunnat vara så enkelt att skriva den här inledningen om jag bara hade ett stort roterbart bord så att jag kunde ha alla böcker uppslagna samtidigt, och om böckerna samarbetade med mig. Det får vara. Jag har kollat på fyra säsonger bones de senaste två veckorna samtidigt som jag pluggat och nu har jag inte fler avsnitt så jag får titta på något annat. Har för mig att jag fick med mig frasier från pappa men jag kan inte komma ihåg om det var på riktigt eller om jag bara drömt det. Det hade varit bra om det var på riktigt. Frågan är var jag hade lagt de skivorna om det var på riktigt. Hade det varit i en dröm hade det varit logiskt, men nu är det verklighet och då blir allt snurrigt och slumpartat.

Har letat efter fler distanskurser som jag kan läsa när skolan är slut och känner mig numera lugn. Jag har i alla fall 3 års heltidsstudier på distans framför mig. Bland annat tänker jag läsa filosofi och psykologi, kanske lite kriminologi och historia på det. Just ja. Arkivvetenskap också, och en kurs i sorgbearbetning. Så många kurser, så lite tid.

Projektarbete

Känner mig urkorkad. Ska skriva en projektplan men förstår inte längre vad jag ska göra. Eller jag förstår praktiskt men att få ut det i begriplig text går inte. Jag vill bara göra det. Inte sitta och peta i vad jag ska göra det olika veckorna, det känns helt meningslöst. Det är mest till för att stressa mig medan jag håller på ifall jag skulle bestämma mig för att inte göra något alls en dag. Jag skriver inte två sidor, det räcker med en. Det är mitt projekt.

Jag klarade den andra tentan också vilket betyder att jag inte behöver tenta fler kurser. Blotta tanken på detta har gjort att jag nu, utöver mastersarbetet och extrakursen i danska nästa termin, slängde in en kvällskurs i geologi. Jag kunde inte motstå, den var som gjord för mig. Jag anmälde mig sent så det kanske inte blir något men ändå. Jag har inte så lång tid kvar i skolan, måste utnyttja tiden till fullo.

Tentan är nu borta. Hade det varit en klassisk poängtenta hade jag känt mig nöjd men nu är det en konstig förstå-att-ni-förstått-tenta och då känns det som att de kan gå precis hur som helst.

Kom hem efter diverse ärenden och bestämde mig för att ta tag i mina tidskapslar. Jag har ungefär en gång om året lagt allt som jag inte vetat var jag skulle lägga i påsar. Dessa påsar brukar innehålla antagningsbesked, kvitton, söndriga smycken, lönespecar, bankrapporter osv. Just nu jobbar jag med tidskapseln från 2004 och hittade bland annat kvitto på en övernattning i Köpenhamn och hand-outs från gymnasiet. Ny regel, allt från gymnasiet åker. Dessutom åker bankrapporter tidigare än 2008 och antagningsbesked efter 2005. Bra att gallra ibland. Kan inte alltid hålla på att spara grejer.

Det känns lite konstigt nu, som att jag har pluggat på allt som jag behöver. Jag hoppas innerligt att det verkligen är så och att tentan i morgon går bra. Det hade varit så skönt att vara klar. Jag har fortfarande en sista kurs som jag kan tenta upp men jag vet inte om det behövs. Jag har visst redan för många kurser för en normal examen så jag antar att jag lika gärna kan tenta upp kursen senare, när jag tagit min examen. Ha den klar för skojs skull. Danskan vet jag inte heller var jag ska lägga in eftersom jag måste ta en gammal kandidatexamen och späcka den med kurser för att få in mina poäng. Sen antar jag att kandidaten måste vara godkänd och klar för att jag ska kunna ta min master. Jaja. Alla kurser måste väl inte vara med i examen. Det måste vara bättre att ha för många slutförda kurser än att ha för få.

Jag hade en liten tanke om att jag skulle prata med min handledare för kandidatuppsatsen idag eftersom jag ska jobb på tisdag när det "första mötet" är schemalagt. Jag gjorde mig helt redo innan jag kom på att det var väldigt dumt att göra det idag när jag ändå ska till skolan på måndag och tenta i två timmar och alltså kommer ha hela eftermiddagen fri.

Idag har jag i stället plöjt mig genom ca 100 sidor och börjar känna mig lite mindre förvirrad men ändå minst lika stressad. Har sammanfattat och ritat små figurer. Imorgon ska jag försöka sammanfatta resten av de kliniska föreläsningarna, har proteinuri och kolesterolvärden kvar innan jag kan ge mig på statistiken. Jag tänker INTE lära mig buffertsammansättningar eller andra tekniska detaljer utan ska försöka satsa på att hålla mig över ytan den här tentan. Inte drunkna i ord och siffror.

Har inte fått svar angående mastershandledningen och tänker tänka att jag inte kommer att få komma dit. Ändå får jag en klump i bröstet varenda gång jag har fått ett nytt mail i inboxen. Hopp och förväntan liksom. Vilken hemskt dålig kombination. Lägg till det mina dåliga nerver, vi får se om jag överlever.

Har kommit på vad jag ska unna mig om jag inte får något jobb efter skolan och alltså inte har råd att resa någonstans. Jag ska köpa en paketresa till Köpenhamn med hotell, frukost och köpenhamnskort och sen ska jag gå på alla museer som jag någonsin velat gå på. Tänk tredagarskort och vad man hinner med på den tiden. På kvällarna kan jag dricka vin och gå på konserter. Eller sitta i en park och titta på fåglarna. Det blir nog en fantastisk tredagarstripp. Vad jag sen ska göra med min fortsatta rastlösa och arbetslösa (och meningslösa) sommar får vi väl se. Inga garantier. Tänk om resten av mitt liv blir arbets- och meningslöst. Orka. Då får jag ta ett lån och köpa en bondgård någonstans. Palla sitta still.

Nog nu, film var det.

Undrar om jag någonsin kommer att känna mig färdigutbildad. Jag känner mig absolut inte smart nog eller kunnig nog att hoppa in i någon annans projekt även om jag vet att jag lär mig fort och oftast kommer in i situationer efter en stund. Är det det som är tanken? Är jag klar då? Hela tiden känner jag mina begränsningar och jag hade lätt kunnat läsa 4 år till, inga problem. Det är så många kurser som jag känner att jag borde ha läst men jag kan inte plugga mer. Varför envisas skolorna med att ha sina lektioner på dagtid så att man inte kan jobba och läsa samtidigt. Och distanskurser är ju i 9 fall av 10 inte full distans utan distans med vissa lektioner eller examination på plats. Det blir lite svårt att bo i Malmö och pendla till Umeå bara för ett grupparbete.

Iallafall. Dagens kunskapsbrist är tidsperioder. Allt före paleolitikum är virrvarr för mig. Tänkte börja sätta mig in i det på wikipedia men störs av att sidorna inte är organiserade på rätt sätt och av att jag egentligen borde läsa inför tentan. Dessutom känns det som ett lite för stort projekt klockan midnatt. Ska se om jag hittar en bra bok istället. Och en bok om dinosaurier. Det bästa hade varit en tjock, rikt illustrerad bok om både och.

Nu film.

Nu har jag skickat ett mail till en man som jag väldigt väldigt gärna vill ha som handledare vid mitt mastersprojekt. Jag var och pratade med min gamla lärare i osteologi och han sa att han kunde skriva ett rekommendationsbrev och han gav dessutom tips om andra som kunde vara intressanta som handledare. Det är hemskt obehagligt att skriva texter som kan påverka så mycket och jag hoppas att jag inte gjorde för många fel eller skrev något konstigt eller obekvämt. Nu är det gjort i alla fall. Finns inget att göra åt det.

Imorgon måste jag börja plugga till tentan på måndag. Jag har lånat en bok vari jag måste läsa ca 60 sidor och verkligen kunna dem för att känna mig säker. Det känns som att det kan vara möjligt men det beror väldigt mycket på om det kommer att börja vara logiskt för mig eller om jag måste pressa in informationen utan att förstå bakgrunden. De andra är rädda för statistiken men den tycker jag för en gångs skull är ganska lugn. Jag är rädd för de kliniska metoderna. Jösses vad jag är efterbliven där.

Men okej. Det är bara att köra på och den kursansvarige läraren sa att tentan skulle vara relativt lätt om man varit närvarande och jag har 100% närvaro. Jag har inte ens varit sen någon gång. Jag har inte heller sovit under föreläsningarna som en del andra utan har utnyttjat koffeinets magiska kraft till fullo. Så imorgon: Tentaplugg och eventuellt googling efter andra möjliga handledare.

Just det. Det värsta är när de börjar förklara på föreläsningen men sedan avbryter sig med att säga "men det vet ni redan allt om" och sedan går vidare. Om jag avbryter i det läget och ber om förklaring så sinkar jag hela föreläsningen så att vi inte blir klara i tid. Min humanfysiologikurs läste jag 2006. Är tanken att den fortfarande ska ligga aktuell i mitt minne? Dessutom pratade vi inte så ingående om patologiska tillstånd och hur de påverkar resten av kroppen. Äh. Orka.

Jagh ar hittat mina anteckningar. De låg under soffan.

Det är nästan lite för jobbigt att plugga till den här tentan. Jag glömmer konstant att fråga efter extentor så jag har ingen aning om vad de brukar vilja att man ska kunna men jag antar att det är statistik och plasmaproteinanalys och antagligen ska man ha ganska bra koll på hur man utvecklar kliniska metoder. Det känns som att det egentligen är att bara pressa in allt i hjärnan en kort stund eftersom jag inte behöver kunskapen i fortsättningen. Det är kul att ta blodprover och kolla resultat men jag saknar definitivt den biomedicinska bakgrund som de förutsätter att man har. Jag har inte alls koll på vad som pumpas runt i kroppen och var saker filtreras bort eller syntetiseras. Generellt känns varenda föreläsning som att det är dagens andra föreläsning och att alla andra var på den första när jag var hemma och sov. Eller som att kursen började innan sommaren och jag inte fattade att jag skulle närvara förrän efter att halva kursen gått. Nu är det ju inte så, jag har varit på varenda föreläsning och skulle verkligen behöva kurslitteratur till den här kursen för att få bakgrund till allt som jag ska gå in i detalj i nu.

Jaja. En vecka till och sen får det bära eller brista. Jobbigt att förra tentan inte kommer spela någon roll om jag inte fixar den här delkursen. Kommer alltså sabba 15 hp om jag inte hittar en förklarande bok. Jag kan liksom inte läsa in allt från wikipedia som jag gjort hittills. Det känns inte riktigt seriöst. Trött på skola nu.

Jobbig insikt

Alla mina anteckningar från kursen är puts väck. Hela mappen borta. Det kommer att bli en väldigt jobbig tenta, speciellt med tanke på att vi inte har något annat material att läsa in.

Äh jag ger upp. Det är kallt ute så jag dricker varm glögg till pepparkakorna. Man är ändå trött på julen när den börjar så jag kan ju njuta nu när jag är sugen.

Annars så är jag trött på att folk skjuter varandra och hade gärna tagit uti med idioten som smugglat in vapen till småkids med sabbad verklighetsuppfattning. Också trött på möllan och alla diskussioner om möllans utveckling. Orka att de två alternativen ska vara total slum och gated community. Möllan har blivit tråkigt.

Bra nyheter = rävstammen har vuxit till sig. Detta betyder ökad sannolikhet att en räv går vilse och kommer hem till mig. Helst vill jag ha en katt. En tjock katt med varma armhålor och fluffig mage.

aj

Igår började vi 8.15 med att köra vår blodplasma på en agarosgel. Banden visade att vi alla var friska och att ingen hade någon speciell variation. Sen trodde ajg att vi skulle sluta och att jag skulle hem och tvätta men nej. Vi hade en föreläsning till efter lunch. Jag hade ingen lunch med mig och var tvungen att handla en kaffe för att bryta min hundralapp. Blev utskälld i kafeterian för att jag tog hans växel och ändå fick jag bara sedlar som är helt omöjliga att använda i automaterna på skolan så jag fick växla en gång till hos en student som satt och åt. Sen fick jag mitt knäckebröd.

Efter föreläsningen på eftermiddagen sprang jag till bussen och jag kom med! Ingen extra väntan här inte. När jag satt där tyckte jag att det kliade på halsen så jag tog dit handen och fick svinont. Geting i håret. Reagerade med att slå ner handen i knäet där jag självklart hade mitt paraply som jag slog handryggen i. Dubbelt ont. Ägnade resten av bussresan till att titta på när min högertumme svullnade upp och domnade bort. Det var inte så farligt egentligen. Jag råkade kasta getingen i golvet så han fick nog mer ont.

Jag klarade bioinformatiken! Jag klarade alltså båda tentorna! Jag har huvudvärk idag också men jag tänker ändå fira på något sätt. Eftermiddagslektionen gick ut på att vi skulle ta blodprov från varandra. Sjukt obehagligt. Jag har mått dåligt i en vecka men nu är det också gjort och jag överlevde.

Nu är då frågan om jag ska satsa på att plugga ordentligt till den muntliga tentan i början av november eller om jag ska ta igen den sista kursen som jag saknar. Jag behöver ju egentligen inte.

Surar lite över att jag skulle vilja gå på ett seminarie på arkeologen som tyvärr går samtidigt som jag har föreläsning. Det var osteologi och kyrkböcker i kombination. Det får vara, det börjar 11 och jag slutar 12. Jag hade varit där 12.15. Ska gå på en om rättsantropologi i stället som går när jag börjat på min kandidatuppsats. Den ligger mitt i en av labbveckorna men om jag börjar tidigt den dagen borde det gå.

Jag har dragits med en störig huvudvärk i ett par dagar nu. Den är som en blandning mellan spänningshuvudvärk och migrän och beror förhoppningsvis på stress och förkylning. Det enda som egentligen påminner om migränen är min doftaura. Alla dofter förstärks och jag kan må illa av att mina vantar luktar kaffe eller att en skål med glass luktar sött.
Jag fick mitt schema för kandidatexamenskursen och med den kom lite småångest. Jag mår dåligt redan nu för en redovisning som ska göras i januari. Antar att det är det som kallas för scenskräck. Scenskräcken är en av de brister jag har som jag verkligen inte kan arbeta på. Jag har försökt allt möjligt. Jag har gått i musikklass och tvingats till konserter, ingen skillnad. Jag har valt teaterredovisning i skolan, ingen skillnad. Jag har gjort muntliga tentor och överlevt, redovisat mer eller mindre förberedd och klarat det, ändå ingen skillnad. Jag är alltid så nervös att jag skakar när jag ställs inför publik.

Nu ska jag inte gnälla mer. Mamma och pappa har fyllt år och nu är det dags för mormor som ska firas i kväll. Så fort huvudvärken lättar(ska nog ta en tablett) ska jag börja komma igång.


Stella hälsade på när Love fyllde år






Går i skolan på sjukhuset just nu. Stooort hus. En lunchrast träffade jag Linné utanför stadsbiblioteket.

Har inte fått resultatet på tenta nummer 1 ännu. Börjar kännas jobbigt på riktigt.

Idag har jag sökt kurser inför nästa termin i alla fall. Jag gick omkring med övertygelsen att jag inte behövde söka något för att göra mastersarbetet men fick idag reda på att det faktiskt fanns något att söka på studera. Fantastiskt. Firade med att slänga in en 7,5 poängskurs på distans och halvfart i danska. Vi får se hur det blir med den. Känns som att den skulle kunna vara användbar om jag ska kunna få jobb efter utbildningen. Det börjar bli verklighet nu.

Har huvudvärk och ska gå och lägga mig snart. Pojkvän rollspelar.

Idag är fortfarande en bra dag. Jag fick godkänt på den ena tentan (bra resultat dessutom trots att jag bara hann plugga en dag) och fick ett mail vidarebefordrat från en kollega där det stod att en besökare var väldigt nöjd med hjälpen hon fick av mig. Hon hade alltså skrivit till mitt jobb och tackat! Ibland har jag svårt att ta bra saker till mig men dagens positiva händelser är så konkreta och svåra att omtolka att jag bara tuggar och sväljer.

Ett litet moln har jag på min annars blåa himmel. Istället för att handla presenter till mamma efter skolan ska jag träffa mamma, vilket i sig är roligt, men det kommer att bli svårt att hinna med att handla senare. Jobbar imorgon efter skolan. Jag får försöka klämma in det innan skolan i morgon eller på onsdag. Jag tackar gudarna för att min lärare åkt till Kina och onsdagens lektion blev flyttad.

Ändå glad. Bra dag, bra dag, bra dag. Nu ska jag på jakt efter någon av mina hårborstar igen. Jag förstår verkligen inte hur det kan vara så svårt att hålla ordning på sådana saker. Andra människor verkar ha en bestämd plats för allt, min verklighet är mer flytande. Lite som atomer med elektroner som är överallt och ingenstans samtidigt. Jag får väl se mig själv som kärnan där då. Problemet är att om jag börjar leta efter något så kommer det aldrig fram, jag repellerar saker jag vill ha. Så fort jag bestämmer att jag inte är intresserad längre eller går och köper en ny hårborste så dyker den gamla upp. Samma sak gäller pincetter, deodoranter, ögonpennor, mascaror, linser, pennor, hårsnoddar, strumpor och hårnålar. Det är med andra ord väldigt svårt för mig att bli klar på morgnarna när jag vill ha saker.

Hösten

Åh det är så fint väder ute idag att jag har jättesvårt att fokusera på annat än vilken underbar dag jag hade haft om jag var i Berlin med Love. Eller kanske Köpenhamn. JAG VILL RESA! Jag börjar känna mig lite tjatig också med resmålen. Tyvärr saknar jag Berlin som man saknar en person och det är väldigt svårt att tänka på andra resor på samma sätt. Kanske får vi ta en resa till Amsterdam eller Barcelona nästa gång för att förhindra att jag helt kör fast i gamla hjulspår.

Jag vill sitta på andra fik och se andra människor och andas annan luft än vad jag brukar. Kyla och sol, ingen vind är det perfekta höstvädret! Ska nog faktiskt gå ut en stund och kanske handla present till mamma innan skolan börjar.

Jag skötte mig sådär. Åkte till ikea och köpte papperskorg och monterade ihop den. Sen blev det inte mycket mer. Idag har jag varit i Köpenhamn med mamma, Sebbe och Charlotte och nu är jag hemkommen och har huvudvärk. Har haft linser på mig hela dagen också så mina ögon är helt slut.

Ramlade in på den här bloggen: http://frigan.wordpress.com/ och måste säga att det faktiskt stör mig att butiker fjäskar för kunder med ekologiska, miljövänliga jadijada-alternativ och miljöprofiler hit och dit för att sedan dumpa mat i containers utanför när de börjar närma sig utgångsdatum. Jag vill inte vara sådan men hade det inte varit bra med en avdelning i affären där varor som börjar närma sig utgångsdatum eller vars emballage har sett bättre dagar kunde placeras, en fyndavdelning? Jag tror nog att affären hade kunnat dra in lite extra på så vis, dessutom hade det gynnat personer som måste vända på slantarna exempelvis pensionärer (som lyckligtvis är upplärda att lukta på maten för att se om den är dålig), studenter eller bara arbetslösa, utförsäkrade, sjukskrivna, allmänt fattiga...

Det hade känts lite som en sport. Jag hade definitivt gått till fyndhörnan och kollat innan jag kollade resten av affären. Det jag kan tänka är orsaken till att det inte finns sådana fyndhörnor är att en del personer säkert hade fått för sig att riva lite i paketen eller klämma lite extra på frukterna för att kunna få varorna lite billigare dagen efter. Kanske också att en del personer är känsliga och kan få för sig att snart utgången mat är giftig och inte bör förvaras bland resten av maten.

Jag tror nog ändå inte att det hade varit ett mycket större problem än idag. Jag tror säkert att en hel del personer skitar ner kläder eller sprättar bort knappar i klädaffärer för att få plaggen billigare och på samma sätt manipulerar matvaror för att få ner priset. Ett fyndhörnesystem hade kanske tillochmed motverkat det beteendet eftersom affären hade kunnat säga att "Vi kan tyvärr inte sänka priset på varan eftersom det görs via en apparat som vi bara kör en gång om dagen men tack för att du uppmärksammade oss på bristerna vid konservburksavdelningen". Sedan hade kunden kunnat vara först in i butiken dagen efter för att vara säker på att få de krossade tomaterna till halva priset men antagligen hade burken gått till en morgonpigg hurtbulle istället, lite som ett lotteri.

Kanske är problemet att det hade kostat affären extra i personalkostnad eftersom varorna skulle behöva märkas om med nya priser? En fyndhörna hade nog faktiskt motverkat även detta eftersom fyndhörnan hade kunnat ha ett eller flera enhetssänkningar. Låt säga, 30, 50 och 70 %. Vad spelar det för roll vilka varor som märks med vad, kunden är nöjd för att varan blev billigare och affären skulle ju ändå bara slänga ut varan annars så all vinst här är faktiskt ren vinst. Dessutom leder det till minskade sophämtningsavgifter! Super. Alla nöjda!

Nja, förutom de som jag nämnde tidigare som är livrädda att få i sig lite utgången filmjölk på morgonen då då. Eller? Borde inte även de uppskatta att de obehagliga förpackningarna med tvivelaktigt innehåll inte beblandade sig med den färska fina maten på de vanliga hyllorna så som det ser ut idag där det ofta finns ett stackars utmobbat mjölkpaket med prissänkning som står tillsammans med den fräscha nyutpumpade mjölken. Matfascisterna hade helt enkelt kunnat hålla sig så långt ifrån fyndhörnan som de bara kunde och hade därmed fått en bättre veckohandelsupplevelse.

Trött nu.

Nu har jag beställt glasögon och fått med mig linser hem att prova. Känns lite läskigt. Jag har haft samma glasögon i evigheter och det känns som att jag inte ser ut som mig själv utan dem, lite för att jag inte kan se mig själv utan dem. Förutom om jag pressar ansiktet in i spegeln då.

Tänkte ägna resten av min dag till att fixa typ allt som måste fixas. Jag måste maila syon om arbeten och jag måste röja upp i kaoset här hemma. Jag ska storhandla mat och fixa så att sommarytterkläderna försvinner. Funderar på att åka och handla en papperskorg till köket också, palla att soplukten sprider sig till övriga skåp. Skulle kunna köpa två, en till sorteringssopor och en till annat skräp.

Jag vill förresten veta hur det gick på tentorna nu, det börjar kännas lite jobbigt. Tänk vilken befrielse om jag klarat båda.

Glasögon

Nä men på riktigt. Jag måste sitta jättenära skärmen för att se vad jag gör, jag kan inte titta på tv eller läsa. Jag verkar ha gjort mig själv väldigt beroende av mina glasögon. Tur att jag skaffar mig ett nytt par nu för om jag blivit av med glasögonen hade allt blivit väldigt jobbigt. Förra sommaren var jag nära att slarva bort dem när jag dök med dem på. Klantigt att inte ta av dem innan tänker säkert alla men grejen är att jag har mina glasögon på mig från att jag vaknar på morgonen till att jag går och lägger mig på natten. Ibland glömmer man att man inte ser så bra av sig själv.

Nu ska i alla fall de jobbiga plastbågarna inköpta 2006 bytas ut mot bågar i metall som förhoppningsvis inte formar om sig varje gång det är sommar. De nya lutar alltså inte och ser inte ut som de håller på att smälta. Det betyder även att jag i framtiden kommer kunna luta mig framåt utan att hålla handen på näsan. Den nya styrkan innebär förhoppningsvis att min omgivning kommer att ha skarpa konturer i framtiden och att jag inte behöver kisa med glasögonen på för att kunna se tavlan i skolan. Supernice. Tänk att allt som behövdes var lite sommarjobbspengar.

Ska på synundersökning idag så jag är för tillfället glasögonlös=blind. Jag hittar ingenting, allt är en dimma.

Torsdag idag och min helg har börjat. Jag har kommit på att jag har tillgång till en sjukt stor mängd vetenskapliga artiklar genom mitt inloggningskonto så jag håller på att spara ner en del filer på datorn. På så sätt behöver jag inte gå sysslolös om jag skulle bli arbetslös efter skolan. Jag har dessutom suttit en del på google books och läst böcker. Är sjukt trött och nördigheten är det enda som håller mig vaken. Haft statistik hela dagen men ändå haft det ganska bra. Ibland har jag mörka stunder då jag faktiskt tycker om statistik. Alltså metoder för att tolka är kul, statistikavhandlingar är inte så skoj.

Jag vet inte vad jag ska göra med mastern. Det känns ganska jobbigt faktiskt. Var, med vem, om vad? Varför kan inte någon annan bara bestämma åt mig?

Nu var det gjort. Nu finns det inte längre något jag kan göra för att påverka mitt resultat. Det känns som att det gick sådär men eftersom jag hade ganska lite tid att plugga så kan jag inte känna att jag gjort dåligt ifrån mig.
Har en otrolig lust att åka bort nu och ha semester. Bara Köpenhamn över en helg hade räckt. Sova på vandrarhem och sitta på konstiga kaféer och krogar. Det är mest konstiga krogar jag är ute efter tror jag. Lite intryck. Trött på samma korridorer och busshållplatser och ansikten.

Förresten

Kan någon med mobiltelefonintresse förklara var man laddar hem svenskt språkstöd till windowsmobiler? Jag är smått skitsur över att ha engelskt tangentbord och behöva bläddra bland 9 sidor symboler för att kunna skriva å, ä och ö. Dessutom saknar jag t9. Man kan liksom inte ge mig t9 och svenskt tangentbord och sedan bara swoosch kasta mig tillbaka till 90-talets evighetstryckande. Jag har börjat formulera om mina sms-meningar sen jag skaffade mobilen. Jag undviker åäö så gott det går eftersom jag blir nästan lika arg av bläddrandet som jag blir de få gånger internet inte funkar eller är långsamt.

Igår förresten. Internet var såååååååå långsamt och vägrade känna igen vissa mac-adresser och det hjälpte inte att jag lade till dem i routerinställningarna. Eftersom jag gjorde något förra gången jag blev arg på routern som gjorde att vi inte hade internet på tre dagar så har jag blivit tillsagd att inte röra routern om jag inte tänker goda tankar. Jag var därför tvungen att sitta helt avskuren från omvärlden i flera timmar tills Love behagade komma hem. Kopplade ur och in routern och sedan var internet min vän igen. Väldigt obehaglig upplevelse.

Nu ska jag fokusera igen. Pluggapluggaplugga.

Gjorde precis en extenta och löste uppgifterna på ungefär en timme. Då skrev jag svar och så också. Det är antingen ett gott eller ett riktigt dåligt tecken. Man kan bara få godkänt och de sa i början av kursen att det här momentet av kursen behöver man i princip bara närvara på föreläsningarna för att få godkänt men jag är ändå lite rädd. Jag hoppas att det går bra och att den förra gick bra och att jag slipper göra om. I så fall kan den här tentan i morgon vara min sista skriftliga tenta. Det beror också på om jag tänker tenta upp en annan kurs som jag jättegärna vill ha men inte riktigt känner att jag kan pressa in i mitt pluggschema. Jag ska se hur mycket jag måste göra nästa kurshalva. Kanske går det. Den bygger på ett sätt vidare på kursen jag tentade igår så jag borde tenta innan de kunskaperna smiter ut samma väg som de kom. Eller ett annat håll. Kursen jag inte klarat tidigare är faktiskt lite som en kombination av den kursen jag tentar imorgon och kursen jag tentade igår. Har inte tänkt på det tidigare.

Biomedicin, bioinformatik, cancerdiagnostik och molekylärgenetiska metoder. Jag borde försöka klämma in omtentan i slutet av oktober. Ska försöka lova mig själv det ifall jag klarar veckans tentor.

Ska på jobbfest imorgon som jag antagligen skrivit tidigare. Har peppat genom att tvätta håret. Känner mig inte direkt superfräsch efter pluggandet och födelsedagskalasstress. Nu ska jag ner och handla någon slags matsäck till imorgon tror jag. Jag har en del kvar från tentan igår så det räcker med något koffeinhaltigt och kanske en flaska vatten. Kanske något brödliknande också. Jag har absolut ingen fantasi idag.

Jag har en ny pluggrutin förresten. Den har fungerat ganska bra. Om jag är ledig några dagar i sträck och bara sitter hemma och pressar in text i skallen så hjälper det att inte bara gå upp ur sängen, brygga kaffe och återgå till samma pluggställning som precis innan sänggåendet. Istället går man ut och går i en timme och lyssnar på musik så att man i alla fall byter kläder och kanske tvättar ansiktet. Frisk luft och skingrande av tankar. SEN kan man gå hem, ta på sig mjukisbyxorna igen och sätta sig och plugga.

Misstänker att jag har ett lite nyare word på min nya dator. Det klagar inte hälften så mycket på mina ordval som det tidigare gjort och det lät mig skriva mikrosatellitinstabilitetsundersökning utan att klaga.
Pluggar halvengagerat idag. Tentan igår tog väl halvt knäcken på mig. Tidigare tänkte jag att det bästa som kan hända är att jag klara båda tentorna och att det värsta vore om jag inte klarat tentan igår. Idag kom jag på att jag har ljugit för mig själv och att det värsta som kan hända är att jag inte klarar någon av tentorna och sitter med två omtentor och en muntlig tenta i klinisk kemi i slutet av oktober. Uh. Jag vill inte ens tänka på det.

Ok. Har inte tid med detta antar jag.

Just det. Love fyllde år och vi hade stort kalas. Vi fick plats med 18 släktingar i vårt lilla vardagsrum. Nu har vi massor av tårta som jag inte vet vad vi ska göra med. Kan man frysa in tårta om man inte är frödinge?

Lyckades slå huvudet i köksskåpet igen mitt under kalaset och fattade nog inte att det gjorde ont. Idag har det känts som att jag skavt av hud men jag försöker att inte ta på det. Antagligen så gnäller jag bara. Svårt att titta sig själv på huvudknoppen.

Har också listat ut vad jag vill ha när jag fyller 25. Djursällskap. Helst en eller två gånger fågel som jag kan ha sittandes på axeln. Jag älskar fåglar.
När jag var ledsen för några dagar sedan så satt en fågel och väntade på mig på gården. Jag fick klappa den och allt. En liten duva. Mitt i natten. Jag tror att jag älskar alla djur. Kan i allafall inte komma på ett enda djur som jag ogillar.

Skola

Har satt mig i pluggskit igen. Felplanering/schematekniska orsaker gör att jag har en tenta på onsdag och en tenta på fredag. KUL. Sen har jag jobbfest på fredag och jobb på lördag. Jag har planerat för belöning när jag är klar i alla fall. Jag har två avsnitt weeds och premiäravsnittet av dexter att titta på när tentor och jobb är borta. Hade gärna struntat i plugget nu. Jag drömmer om uteserveringar i Köpenhamn med solsken och vin eller drinkar i berlin men Love börjar bli irriterad när jag tjatar om framtid så jag får noll positiv respons på mina tankar nuförtiden.

Har förresten snöat in mig på att de flesta uppfattar saker olika. Biologiska, genetiska, sociala etc faktorer påverkar hur vi tolkar och ser saker. Jag utgår alltid från att alla tänker som jag och blir nästan alltid förvånad när jag måste förklara hur jag tänker. Det konstigaste tycker jag är när man börjar tänka på hur andra uppfattar världen, ser vi alla färger på samma sätt? Klart kan vi skilja grönt från lila(ok oftast) men är mitt grönt samma som andras grönt? När man beskriver färger gör i alla fall jag det genom att förklara saker som har den färgen, som grönt exempelvis: Gräs och trädtoppar. Nästa steg är att beskriva hur man skulle blanda färgen med hjälp av andra färger, typ blålila, eller ifall färgen är mörk eller ljus. Hur vet jag att alla ser samma som jag? Tänk så är färgseendet ärftligt så att vissa ser min motsvarighet till blått när jag ser min motsvarighet till grönt. Hur testar man sånt? Problemet är att vad vi tycker passar ihop i färgväg till stor del är inlärt, så där går inte att göra något test.

Iallafall. Jag har i panik över att skolan är slut om mindre än ett år börjat fundera ut vad jag ska läsa på distans/som kvällskurs när jag hittat ett jobb och funderar på någon typ av psykologi for dummies. Jag blir inte klok på världen och tycker personlighetstester osv är sjukt spännande och obehagligt, mest eftersom att jag alltid blir del av en liten skum grupp som inte fattar människor. Det är iofs sant. Jag fattar inte människor. Det är nästan det som är mest spännande. Jag vet inte om jag skrivit det tidigare men något av det tråkigaste som finns är att hamna i en situation som man vet hur den ska sluta. Typ kolla tråkig film och efter 5 minuter veta hur det slutar. Samma med människor. Det är så tråkigt när man hälsar på en människa och utifrån utseende etc på 5 minuter kan lista ut precis vad personen har för intresse osv. Ok, det händer inte jätteofta att man kan lista ut exakt vad personen pillar med på fritiden men det jag skulle komma till är att jag älskar när jag blir positivt överraskad. Vi behöver inte ha samma intresse eller så, bara att personen hamnar utanför mitt inlärda kategoriseringssystem gör mig glad. Jag hatar att vara kategoriserande.

Eh. Jag kommer inte ihåg vad jag ville skriva egentligen så det får vara med det. Tänkte bara på tal om inget eller typ psykologi skriva något litet om min person. Jag tror väldigt ofta att jag har en störning. Det känns som att jag alltid hamnar lite skevt i sociala sammanhang och jag har ingen aning om hur man har ett fungerande kompisförhållande där man liksom förutsätter varandras umgänge på helger eller kan ringa utan anledning. Jag vet aldrig när jag är vän med en person eller när jag är bekant för med tiden har jag fattat att jag tycker att jag är bekant med folk som är vän med mig. Jag blir oftast glad när det händer men jag önskar att jag kunde förstå vad det är som avgör var på vänskapsskalan man befinner sig. Och när blir bekanta till vänner eller bekanta till bekanta vara förstapositionsbekanta. Mina bekanta?

Ibland önskar jag att det fanns en hotline som kunde svara på vem jag är och vad mitt problem är för jag tror inte 118-whatever kan svara på frågan. Personlighetstester på internet som jag nämnde tidigare placerar mig alltid utanför och det vet jag redan. Jag gör saker annorlunda och säger andra saker än var de flesta gör. Ibland tänker jag att det bara är min personlighet och ibland tänker jag att jag är sjuk på något sätt. Senaste testet satte mig i schizotyp personlighetsstörningsfacket men idag tror jag inte att jag är sjuk så jag har svårt att ta det till mig.

En sak som stör mig med personlighetsstörningar förresten är att allt är skalor, precis som sjukdomar. Frågan är var en personlighet börjar och slutar. Det måste vara hemskt att bli diagnosticerad med en psykisk sjukdom eftersom sjukdomen (borde vara) en del av vad man tror är ens personlighet. Tänk om man då blir behandlad och märker att allt man tidigare tyckte var roligt, gott eller grönt helt plötsligt tappat sin tidigare mening. Att man tycker andra saker är roliga eller fina eller snälla. Hur fan funkar det? Kan inte någon som läst psykologi på gymnasiet förklara för mig vad en psykisk sjukdom är?

Det borde vara som typ om man blir sjuk i cancer och cellerna som är ens egna inte längre känns som ens egna utan som något hotfullt sjukt. Typ om huden som tidigare var ens hud blir sjuk och när den är borta så är det ny hud som hamnar på den gamla platsen och fast det fortfarande är hud så är det inte samma hud. Fast det är klart svårare när det är tankar eller idéer som tidigare var ens egna som finns kvar i huvudet men inte längre känns som ens egna. Som när man läser sina gamla dagböcker och inte längre känner igen den personen som skrivit orden.

Jag ber om ursäkt för inlägget. Jag har inte läst igenom det och det blev lite långt så jag pallar inte göra det heller. Nu ska jag återgå till mina Markovmodeller. Tataaa.

Idag har jag lägenheten för mig själv. Love diskade innan han gick så jag har ägnat mig åt att åter stöka ner i köket. Jag har kokat blåbärssylt med vanilj, hallon- och blåbärssylt och sedan rabarbersylt med chaihonung och nötter. Nu har jag varma mackor med skogschampinjoner och kantareller i ugnen.

Skolan är rolig. Jag hade huvudvärk i slutet av dagen och ville bara hem men det känns ändå kul. Det är många som bor i Malmö också. Och jag har folk att äta lunch med. Känns väääldigt ovant.

Idag ska jag leta information om viagra och kroppsbehåring till grupparbetet. Känns som att jag har en hel del konstiga hemsidesträffar framför mig.

Youtube alltså.


Trött idag. Väldigt trött.

Har handlat grönsaker på grönsaksmarknad och orkar inte göra mer av dagen. Det får räcka.

Nu har skolan börjat. Jag har haft småångest över det ett tag men det verkar ok. Det som stör mig är att det snart är slut och jag känner att jag måste klara allt om det ska vara någon mening. En annan sak som jag haft lite dåliga känslor kring om man ska säga så är att jag är så nervös när jag ska träffa nya människor att jag mår dåligt och känner mig dum. Jag hade ett känt ansikte på den här kursen så det kanske är ok ändå. Dessutom har jag haft flera av lärarna redan så jag ska försöka ta det lugnt. Det har varit så skönt att prata svenska hela sommaren bara. Att framstå som sig själv när man pratar och inte så småkorkad som ajg känner mig när jag inte hittar orden eller kan formulera meningar.

Jaja. Vi har sett en del film sen sist. Det känns så skönt ändå när vädret tillåter att man utan dåligt samvete kan kolla på tv. Igår såg jag Cabaret med Liza Minelli, för några dagar sedan såg vi the beach som jag inte sett förr fast jag var kär i Leonardo DiCaprio när jag gick på mellanstadiet. Idag började vi titta på borta med vinden men den är nästan 4 timmar lång så vi fick stoppa i mitten. Ska se andra halvan på söndag tror jag. Annars har vi ett avsnitt kvar på madmen säsong 1 och har börjat titta ikapp med true blood äntligen.

Saknar Berlin igen. Vi har det alltid så bra där, Love och jag. Ska nog se om himmel över berlin snart.


Jag ska lägga upp lite bilder från kameran snart också. Har träffat lite djur sen sist som förtjänar platser här.

Har bestämt mig för att njuta av hösten som kommer nu. Jobb på arkivet, skola, allt sånt som känns ganska tryggt ändå. Dessutom svamp och bär. Idag gör vi paj på tre typer av svamp som doftar sjukt gott redan.

Dessutom fyller Love snart år. Jag tror att jag vet vad jag ska ge honom men jag velar fram och tillbaka. Vi får se.

Björnbär

I natt sov jag bra och tillräckligt och gick upp omkring tio och gjorde frukost. När vi ätit gick jag och la mig igen och gick upp kvart i tre på eftermiddagen. Jag har så mycket sömnbrist som jag måste ta igen, det är helt knäppt. Igår skulle vi till Bjärred men vi var trötta och inte på festhumör direkt och stannade hemma i stället. Vi såg ett avsnitt madmen och dead man som vi köpte sist vi var i Köpenhamn.

Idag har jag, Love och pappa plockat björnbär i massor. När jag kom hem kokte jag sylt och sen åt vi tacos och såg reservoir dogs. Väldigt mycket film och slappande nu men jag måste vila upp mig inför skolan. Imorgon ska jag springa ärenden och ringa csn. Dessutom ska jag baka mördegskakor med björnbärssylt.

Jag tycker inte riktigt om årstidsskiftningar. Det känns konstigt. Sommaren är slut och hösten på väg. Jag önskar att hösten bara kom, jag gillar inte själva övergången.

Bla bla. Mycket att göra i morgon. Ska se ett avsnitt madmen till och sen sova.

Blev lite stressad i slutet av förra inlägget eftersom klockan tickade på och vi skulle se minst ett avsnitt madmen innan jag skulle sova.

Det jag tänkte skriva om ang de monterade skeletten då. När jag tittat i död- och begravningsböcker på jobbet och jag hittat personer som tagit livet av sig så skickas de ofta till anatomen i lund där de obducerades/dissekerades eftersom kroppen av en självspilling inte hade rätt på samma sätt att begravas. Jag antar att det delvis är härifrån som skelettdelar och andra kroppsdelar plockats. De flesta kropparna begravdes så klart efter att de undersökts men det måste ha kliat i fingrarna hos läkarna när de såg någon abnormalitet och frågan är om alla kroppar var kompletta när de begrovs. Jag har en släkting som hängde sig i Oxie på 1800-talet och även hans kropp fördes till anatomen där den sedan jordfästes. Finns något av honom kvar på institutionen? Jag tyckte det var smått fascinerande när jag läste arkeologi och tänkte på de ben vi använde som referensmateriel. Lådor på lådor med kompletta kokta män. Vad skilde dessa män från de som fick begravas? Jag frågade ibland om inskrivningslistor men blev mest omkringskickad så jag börjar tro att de inte finns.
Samtidigt vet jag att man tyckte om att registrera saker lika mycket då som nu.

Jaja. Nu är malmöfestivalen slut och jag var inte där särskilt mycket den här gången heller. Igår var jag så sjukt trött att jag gick hem och somnade vid 23.30. Sov 10 timmar.

Idag ska jag kanske på Lomma loppis. Ska först äta frukost och titta på nyhetsmorgon, helg liksom.

Såg en väldigt söt sak i morse. Massor av små sparvar satt och skrek i ett träd på gården, de skrek ovanligt mycket. Jag ställde cykeln igen och gick och kollade vad de höll på med och såg då att de skrek av lycka. Den stackars pizzabagaren på gården hade glömt stänga fönstret ut mot gården och fåglarna hittade nog mat därinne för de flög kvittrande ut och in genom fönstret.

Annars har jag bara en dag kvar på jobbet och har köpt 1,4 kilo godis som jag ska ställa fram i receptionen så att folk kan ta. Hoppas att de tar mycket för annars kommer Love att äta det och han saknar botten. Jag gillar inte godis direkt. 1,4 kilo godis ser väldigt mycket ut.

Sopranos såg vi slut igår så nu har Love sörjt hela dagen. Det tog ett tag för oss att välja ny serie men det blev slutligen madmen som vi lånat av Oscar och Myra. Ska se ett avsnitt, sedan sova.

Är väldigt sugen på att se uppdrag granskning:kultur. Det handlar om alla kranium, kalvarium och monterade skelett som finns bland annat i historiska museets magasin och jag har träffat en del av de skeletten. De hade de monterade i reklamen så jag tror att de kommer att dyka upp i reportaget. Sjukt spännande. Ett tag ville jag ha som examensarbete att ta reda på vem minst ett av skeletten var. De flesta är skånska drängar som tagit livet av sig under 1800-talets senare period.

När jag kopplade in mobilen i min nya dator så synkades allt på en gång. Skönt. Macen ville inte ens känna igen mobilen som en usb-masslagringsenhet. Jag var rädd att jag skulle behöva mecka en massa. Eftersom alla bilder flög över till datorn på ingen tid alls tänkte jag visa mina uppsatta hyllor.

Kökshyllan, ovanför spisen. Eftersom vi inte har något skafferi så har vi haft konserver och pasta på väldigt konstiga platser. Nu är allt samlat och jag är sjukt glad över det.



Hyllan ovanför mitt skrivbord. Äntligen har jag fått upp mina glasburkar med syprylar och stickor. Det här är förresten hyllan som pappa hittade bland saker han skulle slänga på jobbet. Han tänkte att jag kanske ville ha den. Snäll pappa.

I måndags köpte jag en dator och jag har ägnat åtskilliga timmar till att förstå den. Jag tror att vi tycker om varandra nu, jag och datorn.
Det är sista veckan på jobbet och jag har bara två dagar kvar innan min långhelg startar. Det visade sig att jag inte börjar skolan på måndag utan på onsdag. Väldigt skönt.
Jag funderar på att fira det med en resa till Bjärred i helgen men jag hittar väldigt dåligt där så vi får se. Love hittar nog ännu sämre. Annars hade det varit kul.

Har virkat på framför sopranos och har nu gjort 9x8 rutor. Alltså bara 24 rutor kvar att göra. Sorgligt nog har vi bara ett sopranosavsnitt kvar att titta på så det kanske inte blir så mycket virkande framöver.

Det tog lång tid för mig att beställa min kurslitteratur. En liten sväng av paranoia fick mig att tro att jag hade spyware i datorn men det släppte snart. Det blev två böcker till utöver skolboken och så fort jag klickat på beställ hade jag kommit på tre böcker till som jag vill ha. Ska vänta tills jag får lönen med att köpa dem, någon måtta får det vara.

Jag gick inte på matpratet. Det var dåligt väder och Love är sjuk och jag orkade inte helt enkelt. Har förberett färdigt inför skolstarten istället. Har lite panik på CSN just nu eftersom jag inte fattar om jag kommer tjäna för mycket för att få hela bidragsdelen eller inte, när måste man rapportera in det egentligen? Nu har jag svurit på heder och samvete att jag inte kommer tjäna över fribeloppet men jag har redan börjat tvivla på mitt ord. Vi får se hur mycket jobb jag får i höst för annars borde det vara nästan precis exakt lugnt och på gränsen.

Egentligen tycker jag inte att sommaren ska räknas in i fribeloppet eftersom det enda sättet att överleva sommaren om man inte sitter i en frän gratis-på-sommaren-lägenhet á studentlya är att jobba. Man får inte a-kassa och har man några extrapengar undanlagda på kontot har man inte heller rätt till soc. Det finns säkert någon jättebra anledning till att det är som det är men det känns lite surt att behöva oroa sig för att man tjänar för mycket när man sitter på ett låglöneyrke 2 månader om året. Tacka gud för att jag inte fått ett jobb som jag pluggat för, då hade jag kanske tjänat över 17.000 i månaden och garanterat blivit återbetalningsskyldig.

Jag köpte en tidning om hjärnan igår som jag ska ge till pappa när jag läst klart den. Lagom läsning nu innan skolan börjar. Pappa ska hjälpa mig att sätta upp en hylla i köket idag. Jag köpte hyllan för ett år sedan men har fortfarande inte fått upp den.
Inatt drömde jag om köket. Jag drömde att jag slipade köksluckorna och målade om dem. Jag antar att drömmen beror på att färgen på våra luckor håller på att bubbla sig och lossna efter att jag gjorde en rejäl rengöring och råkade somna ifrån rengöringsmedlet.

Jaja. Det är bättre än att drömma om jobbet i alla fall. Det har jag gjort hela sommaren fram tills nu.

Den här veckan har nästan bara varit sjukdom. Både jag och Love ligger och snörvlar hela dagarna men idag har vi haft 2 hela äventyr. Först var vi på en av mina favoritplatser i malmö, det övergivna koloniområdet och plockade päron, äpplen och björnbär. Man vet aldrig vad man ska hitta där och hade datorn accepterat min nya mobil så hade jag visat bilder. Sen fick jag för mig att vi skulle till festivalen och se spelning och till slut fick jag med mig Love också. När spelningen var över gick vi och köpte kaffe och gick lite på gatorna tills det var för mycket folk omkring oss. Jag handlade en ny skärbräda eftersom vi förstört den gamla och sen gick vi hem. Det var kanske inte så mycket till äventyr men förkylningen har gjort att vi på senaste tiden mest suttit hemma och tittat på sopranos eller filmer. Vi såg blue velvet igår, en av alla filmer vi köpte förra veckan. Vi har även kommit in på sista säsongen på sopranos så vi kommer kanske hinna klart innan min skola börjar igen.

Måste beställa min skolbok imorgon. Ska dessutom titta på en tjej som skrivit en kokbok som jag vill köpa. Hon ska visst prata om mat imorgon på festivalen vid 14.00. Hon verkar ha lite knäppa och roliga idéer om hur man ska kombinera råa grönsaker så att de smakar som exempelvis fisk. Ska bli roligt. Hoppas att jag inte har feber imorgon och att jag kommer ihåg att jag vill dit. Kul inlägg idag. Kräver verkligen eftertanke.

Jag lovar att försöka vara lite roligare nästa vecka.

Idag har jag köpt en ny kalender och jag har börjat planera veckan. Det känns så skönt när man haft en massa saker i huvudet att få skriva ner dem och strö ut alla måsten. Jag får jobba kvar på arkivet i höst fast jag inte kunde jobba hos dem i somras. Jag saknar arbetsplatsen ibland och sörjde lite när jag tvingades säga nej till jobbet. Förhoppningsvis kommer jag att få hoppa in där jag jobbar nu lite då och då också under terminen. Hoppas bara att jag klarar upp allt. Det blir två timanställningar och studier på heltid. Dessutom kommer 75 % av min kvarvarande tid på universitetet vara examensarbete. Så obehagligt och läskigt och konstigt. Jag har läst sedan jag var 7 år gammal. Inga uppehåll. Det är hela mitt liv förutom dagis. Vad gör jag sen när skolan är slut? Jobbar jag?

Gillar min kalender. Imorgon ska jag kanske kanske kanske köpa den bärbara datorn som var orsaken till att jag jobbade hela sommaren och inte bara en månad. Sebbe får hjälpa mig att välja eftersom mina krav på prestanda motsvarar en dator från 2005. Jag vill mest inte att den ska hänga sig och det är skönt om jag kan få ha två program öppna samtidigt utan att minnet tar slut. Om den inte blir skållhet när den varit igång en stund är jag också tacksam. Den ska helst inte vara från apple heller eftersom de inte tycker om min nya mobil. Dessutom har jag en mac. Det räcker.

Jag har smittat ner Love med förkylningen. Nu är vi båda sjuka fast jag är lite mindre febrig. Han vinner. Sova nu. Jobba imorgon.

När Love kom hem från Stockholm hade han varit söt och köpt en lyckokaka (spådomskaka, vad heter fortune cookie på svenska?) till mig. I den låg en lapp där jag kunde läsa: "all your hard work will soon pay off". Det tycker jag lät jättebra så nu har jag bestämt mig för att tro på lyckokakor.

Har en ny mobil bara sådär. Den skulle slängas så jag tog över. Datorn vägrar känna igen den så jag kan inte göra så mycket mer med den än ringa men ändå.

Annars är det bara en vecka och en dag kvar på jobbet. Jag har huvudvärk men efter morgondagen ska jag sova i 2 dagar.

Hej dagboken.

I fredags var Love osocial men jag drog ut honom och träffade Ulla på uteserveringen på fregatten. Eftersom Ulla snart inte längre tänker vara värnhemsbo och vi pratat om att dricka en öl på fregatten i lite mer än ett år så tyckte jag att det var dags. Det var riktigt trevligt även om det är lite mycket stammiskänsla där. De flesta som är stammisr där verkar trevliga och det räcker med att vara trevlig tillbaka så är man lika accepterad som dem. Jaja. I lördags fick vi ett infall och kollade väderleksrapporten som sa att det skulle regna 0,1 mm/h. Eftersom det inte var så mycket regn så åkte vi till Köpenhamn där himlen öppnade sig. Vi åt och drack lite kaffe men vi kunde inte gå så långt. Vi kom i alla fall till Bankeråt som just nu är mitt favoritställe i Köpenhamn. Förra gången hade vi jättetrevligt där innan vi gick till wovenhandkonserten och när vi kom in i lördags spelade de Violator, typ hela albumet.

Inredningen där är så sjuk och mysig och rolig att vi hittills har sagt till varandra varenda gång att ett sådant ställe inte hade gått runt i Malmö. Vi tog bilder på katten som väntar vid toaletten och lamporna i andra rummet. Jaja. När vi skulle åka hem hade det hällregnat i ett par timmar så tåget blev hela tiden mer och mer försenat. Klockan var bara lite över tolv så vi tänkte äta något litet och istället ta nästa tåg. Det goda pizzastället hade stängt så det blev 7eleven och därefter gick vi till tågstationen. Hahaha. Där hade förra tåget fortfarande inte kommit och det ille inte komma heller. 5 minuter över två, två timmar försenat klämde vi oss på tåget med alla stackare som väntat sedan kvart i tolv.

På söndagen blev jag sjuk. Jag är fortfarande sjuk. Det är pest och pina att sitta i reception och svara i telefon med konstanta hostattacker. Min lösning just nu om det är externa samtal är att hellre koppla lite för mycket än lite för lite. Går jag över till överföringstillståndet på telefonen kan jag hosta en stund innan jag slår numret till den jag ska koppla till. Skitbra. Jag har fortfarande inte löst hur jag ska lyckas dölja min sjukdom för folk som kontaktar receptionen i fysisk form. Det är lite svårt att dölja täppt näsa och glansiga ögon då.

Men ja. Det är bara 8 dagar kvar på jobbet nu så jag tänker inte sjukanmäla mig. Jag kan sova i helgen. Nästnästa vecka börjar skolan igen och den har aldrig känts så avlägsen som idag. Jag kan knappt minnas hur jag brukar göra när jag söker csn. Massa grejer som måste tas tag i nu. Kul kurs framför mig i hoppas jag. Klinisk genetik. Ändå bra liksom. Användbart.

Nu ska jag sova och krya på mig och jag orkar inte läsa igenom vad jag skrivit så eventuella omöjliga meningar, syftningsfel eller felstavningar får tas med en nypa nässpray.

Här är bilderna från bankeråt:
Toalettkattan

En av alla lamporna

Jobba

Alltså. förlåt mig men idag är det fredag och jag har jobbat klart för den här veckan och nu ska jag dela med mig av hur min arbetsvecka har känts:



Idag vill jag dricka öl på en uteservering för det är fint väder.

Jag ber förresten om ursäkt för att alla videor jag lägger upp är för stora för tabellen som de ligger i men jag orkar inte göra om layouten på bloggen. Om man klickar hamnar man på youtube och kan se filmen ok.

Igår bestämde jag mig för att jag skulle njuta av att ha fått lite pengar och det skulle jag göra genom att unna mig en ny klänning. Hittade dock nada och kom på att alla kläder i butikerna just nu är fula eller oformliga. Köpte ett diadem, hårfärg och en pennvässare istället. Istället för fula kläder handlade jag filmer. Det blev 12 filmer och jag kände mig smått galen, men jag måste ha något att titta på när jag viker tvätt eller är ensam eller bara lite ledsen.

Skulle egentligen ha gått på bio igår men kollapsade av trötthet. Somnade tidigt och var pigg på jobbet.

Sov typ ingenting i natt. Jag märkte att det inte gjorde så jättemycket på jobbet förutom att jag fick huvudvärk. Tänkte ändå sova i tid idag, mest eftersom resten av dagen blir lite konstig annars. Idag efter jobbet åkte jag hem, hämtade Love och cykeln med punkan och sen gick vi till mamma och pappa där jag lämnade cykeln och därefter till folkets park för att klappa djuren! Bästa sysselsättningen. Sen ville de flesta djuren inte bli klappade men de var fina ändå. När vi var klara där gick v och letade efter någonstans att äta och på vägen gick vi förbi en antikaffär där ägarinnan ville ge bort en ljusstake. Hepp. Så fick vi gå hem till mamma och pappa igen med en skittung ljusstake med lejonfötter. Den behöver lite kärlek och omsorg men har potential.

Jobba imorgon igen. Kommer aldrig hinna plugga.

Jag gillar semesterersättning. Semesterersättning är verkligen pricken över i. Så bra. Det är helt klart att jag ska ha lite mer pengar när jag jobbar hela sommaren utan rast och ro. Rotade fram mina föreläsningsanteckningar från kursen jag ska tenta efter sommaren och såg att det var pärmen med så mycket papper att den inte går att stänga ordentligt. Jag tror inte att det kommer att gå så bra.

Min förhoppning är att jag har lärt mig saker sedan dess och mognat och låtit det smälta in och alla andra ord som kan hjälpa mig på vägen.

Söker man blue i mitt itunes får man en ganska ok playlist.

Gillar förresten skatteåterbäring. Ibland när jag blir sådär kritisk till hela samhället tycker jag illa om att arbetarna förväntas bli glada över sådana småsaker men idag är jag arbetare och glad att man i alla fall får något extra. Vet inte vad jag ska göra med pengarna. Kanske köpa glasögon som är anpassade efter mina ögon idag och inte efter mina ögon när jag precis gått ut gymnasiet.

Fick kokande olja på mig när jag fick för mig att laga mat och skriver nog av den här dagen som en dålig sådan.

Har virkat 5 nya rutor och är snart klar med en 6e och sedan har jag gjort halva filten. Tittar på första avsnittet angel till det. Har alldeles för många serier att titta på.

Saker jag hellre gjort idag:
-Gått på gratisteater, fast det ska ajg göra sedan, bara inte på premiären.
-Gått på konsert
-Gått ut
-Gått.

Har tyvärr fortfarande kvar min skoskav från berlin eftersom jag envisas med att glömma bort att jag inte ska ha de skorna som gav mig skoskav förrän den gamla skoskaven har läkt.

Jaja.

Jag har älskat min cykel fram tills nu. Jag har ansträngt mig som fan för att komma till jobbet med den fast den var tung och trög och hopplös. Eftersom den kämpade mot mer än vanligt fick pappa titta på den för några veckor sedan och han konstaterade bara att det ena hjulet var för litet för cykeln och att det dessutom satt löst. Han pumpade mina däck och skickade iväg mig. Uh. Kämpade vidare till och från jobbet varje dag, kom alltid fram badandes i svett. Nu har jag fattat vad som är fel. Jag har en liten punktering som låter lite luft pysa ut hela tiden. Mina däck är alltså aldrig pumpade. Idag när jag skulle till jobbet var de tomma. Cykeln hade gett upp. Jag gjorde likadant och gick till jobbet.

Letade efter mitt sommarkort när jag kom hem av två anledningar. 1: jag öppnar på jobbet imorgon och är inte särskilt morgonpigg. 2: mamma ville låna det.
Jag kan inte hitta det. Jag kan inte ens minnas när jag senast använde det. Det måste ha varit efter att jag var i Berlin för jag har växlat tillbaka pengarna och jag hatar att cykla till centralen. Kan jag ha gått till centralen?
Jag har tittat på mina mobilbilder men får inga ledtrådar. Jobbig dag men Love har i alla fall köpt vykort till mig på fotografiska så allt är inte hopplöst.

Busskortet och cykeln sitter ihop förresten. Om jag hade hittat mitt busskort hade pappa kört hit och hämtat det och samtidigt plockat upp min cykel så att han kunde fixa punkan. Nu måste jag istället släpa den störiga skrothögen till jobbet imorgon sjukt tidigt på morgonen och göra mamma besviken när jag kommer hem med den eftersom hon inte kan låna busskortet.
Orka. Jag går och lägger mig nu. Klockan är ju ändå redan 17.15.

Haha

Jag provade att översätta bloggen med google translate för att se om det blev läsbart.

Texten:
"Nu har de hämtat hem min katt igen, hon ville inte ut. Jag bjöd på äppelpaj med vaniljglass."
blev plötsligt till:
"They have now downloaded my cat again, he did not print. I invited the apple pie with vanilla ice cream."

Jag hoppas att folk inte använder translate på det sättet för jag vill knappt veta vad som står i resten av bloggen med det verktyget.

Jag älskar last.fm. Det är den första sidan jag går in på på morgonen bara för att se om jag fått några nya grannar eller nya besökare. Ibland när jag lyssnar på musik så tittar jag på sidan när det uppdateras bara för att det känns så mysigt att se musiken, inte bara lyssna på den.

Augusti

Imorgon lämnar Love mig för Stockholm i några dagar. Jag börjar bli förkyld. Han har i alla fall lovat mig att gå på fotografiska så att någon av oss kommer dit. Sjukt avundsjuk. Hoppas han hittar något fint till mig i butiken där också. Leibovitz och Witkin på samma gång.

Jag vill inte jobba imorgon men det är något lättare att cykla dit nu i alla fall. När jag kom ut från jobbet hade jag ingen luft alls i däcket. Jag ringde pappa då jag trodde att jag eventuellt hade fått punktering och behövde hjälp att diagnostisera. Det visade sig att jag bara hade väldigt lite luft i däcken så nu har jag inhandlat en cykelpump. Har även köpt svarta buntband och fogmassa. Bra dag.

Projekt

Här är mitt sommarprojekt. Det blir nog sista bilderna jag kommer lägga upp den här månaden om jag känner mig själv. Jag har kommit så långt som 6x7 dubbla rutor och jag tror att jag vill ha 8x12 rutor när jag är klar. Måste nog köpa nytt garn om jag ska klara det. Jag tyckte garnet var billigt när jag handlade det men shit så mycket som går åt.

Nu har de hämtat hem min katt igen, hon ville inte ut. Jag bjöd på äppelpaj med vaniljglass.

Det var så smidigt att lägga upp bilder nu så här kommer sista skörden. Helt nyplockad.

Lisa i min biologihylla.
Den röda boken som hon har huvudet vid var mest intressant. Hon snusade på den i flera minuter och slickade lite nätt på den också. Sjukt äcklig katt. Så söt.







Passar på att visa min fina skolplansch också.

Berlin

Jag kan lika gärna lägga upp lite från Berlin också. Vi tog inte så många bilder eftersom det var svinigt varmt och överlevnadsinstinkten tog över. De flesta av bilderna på mig är diskvalificerade för bloggen eftersom jag var tvungen att köpa en röd keps för att överleva och den klär mig inte så bra.

Men ändå.


Första dagen. Vi bodde i Friedrichshain och gick in mot Kreuzberg för att äta.


I Friedrichshain fanns det en del spännande hus, titta på Morpheus mitt i allt!


Andra dagen höll vi på att dö i solen. 37 grader celsius. Vi sprang som vampyrer från skugga till skugga och hittade East side gallery som skuggade nästan hela vägen fram till Mitte.


Skugga och vatten. Sammanfattar dagen ganska bra faktiskt.


Ungefär här bestämde vi oss för att sätta oss i gräset och glädja oss över att vi hade gått hela vägen till Alexanderplatz. När vi reste oss var vi täckta av klibbiga skal från trädknopparna.


Vi hittade en fontän att bada i när det var som varmast.






Kreuzberg igen, dag 3 tror jag. Vi var på en massa mysiga krogar men de var så svåra att fotografera så det blir inte så många bilder.


Vi badade i en annan fontän. Det räddade dagen. Efter det åkte vi till Prenzlauer berg.


Vi hittade ett jättebra ställe i Prenzlauer berg men alla bilder blev mörka och suddiga. Jag bjuder i alla fall på lite bilder inifrån tjejtoaletten.


Där fanns sminkbord och tv och ett glas rött vin. Dessutom ljuskonst på väggen. Det såg visst ungefär likadant ut inne på killtoaletten.


Sista dagen hann vi mest med att gå på loppis på morgonen, sen var vi tvungna att åka hem igen.