Undrar om jag någonsin kommer att känna mig färdigutbildad. Jag känner mig absolut inte smart nog eller kunnig nog att hoppa in i någon annans projekt även om jag vet att jag lär mig fort och oftast kommer in i situationer efter en stund. Är det det som är tanken? Är jag klar då? Hela tiden känner jag mina begränsningar och jag hade lätt kunnat läsa 4 år till, inga problem. Det är så många kurser som jag känner att jag borde ha läst men jag kan inte plugga mer. Varför envisas skolorna med att ha sina lektioner på dagtid så att man inte kan jobba och läsa samtidigt. Och distanskurser är ju i 9 fall av 10 inte full distans utan distans med vissa lektioner eller examination på plats. Det blir lite svårt att bo i Malmö och pendla till Umeå bara för ett grupparbete.

Iallafall. Dagens kunskapsbrist är tidsperioder. Allt före paleolitikum är virrvarr för mig. Tänkte börja sätta mig in i det på wikipedia men störs av att sidorna inte är organiserade på rätt sätt och av att jag egentligen borde läsa inför tentan. Dessutom känns det som ett lite för stort projekt klockan midnatt. Ska se om jag hittar en bra bok istället. Och en bok om dinosaurier. Det bästa hade varit en tjock, rikt illustrerad bok om både och.

Nu film.