Vaknade i morse i panik över att jag inte kunde hitta till sjukhuset som jag ska göra min master vid. Nu var det ju inte sant eftersom jag vet precis hur man kommer dit och hem men jag kunde ändå inte somna om. I drömmen tog jag precis den buss jag skulle och gick åt precis rätt håll men ju mer jag gjorde rätt desto mer fel blev allt. Hade jag inte redan varit där och hälsat på hade jag nog backat ur nu. Jag är inte redo och jag är bara villkorligt antagen till mastersarbetet eftersom jag inte redovisar mitt kandidatarbete förrän om två veckor och tänk om ajg inte blir godkänd? Jag vet inte hur man skriver ett arbete. Jag vill inte längre. Det är för bra och antagligen har något blivit fel som gjort att de tagit in mig.

Klockan är 2.48 och jag måste vända tillbaka dygnet nu. Måste vara vuxen och stark och inte bryta ihop av press och stress och ångest. Sova utan konstiga drömmar. Jag vet inte var jag har fått det ifrån men jag har för mig att sådana drömmar är förberedelser. Att jag förbereder mig så att jag inte ska få för mig att ta fel buss när det väl är dags. Det borde väl ändå vara... bra? Ska klappa mig själv på axeln nästa gång jag vaknar kallsvettig och med andan i halsen. Duktig...