Fick fnatt och sökte en doktorandtjänst. Upptäckte en annan doktorandtjänst som jag hellre vill ha. Nu osäker på vad som händer om jag mot all förmodan skulle få den första tjänsten. Tackar man nej då? Ska först söka den andra tjänsten innan jag oroar mig. Examensarbetet är inlämnat iallafall och registreras innan månaden är slut. Spännande allt det här. Var ute och gick med Love för andra gången den här veckan. Den är så skönt att det inte är lika kallt längre, även om hemvägen idag var väldigt isblåstig. Nu sova. Imorgon ska jag hålla i upplärning.

Har rättat allt förutom resultatet och slutsatsen nu. Det ska bli väldigt skönt att lämna in och bli klar. Jag hade ju på något sätt lyckats låsa för många hp i min kandidat så att jag inte kunde ta ut min master så jag har skjutit upp den sista inläsningen eftersom jag var rädd att jag inte skulle få ta ut examen i Lund eftersom programmeringskursen var i Malmö och var min sista inregistrerade kurs. Nu när jag väntat med examensarbetet så kanske det funkar. Syon sa att registreringsdatumen blir det datum jag blev godkänd men min förhoppning är att det ska se annorlunda ut i skolans system. Vi får se. Annars tvingas jag överklaga eller läsa en kurs i Lund, och det löser sig ju kanske eftersom jag ändå tänkt tenta en kurs i Lund i juni. Jag har nog faktiskt på något konstigt sätt kontroll över det här.

Nu har jag rättat ungefär 20 % av arbetet. Vi ska passa katt nu i någon vecka och jag väntar på att hon ska lämnas, sen måste jag göra mig klar innan jag åker till kronprinsen med Sebbe och Charlotte. Vi ska först upp till restaurangen och titta på utsikten och sedan spela bowling nere i källaren. SEN när jag är klar med det ska jag hem och rätta klart. Planen är att minst hälften ska vara gjort idag så att morgondagen kan ägnas åt andra halvan + populärvetenskapliga artikeln (som också är skriven och alltså bara ska rättas). Det blir nog gjort.

Idag har jag ÄNTLIGEN efter ett halvår kommit igång med att revidera mitt examensarbete. Jag hade ju på något vis registrerat in för många högskolepoäng i min kandidat så att poängen inte räckte till för min master men nu har jag fått 15 hp från Javakursen och kan alltså lösa ut min examen. Jag KAN lämna in nu men jag vet att jag har en hel del stavfel som jag vill fixa och då satsar jag på att läsa igenom hela. Vissa meningar är lite oklara och det märks att jag jobbade 15 timmar/dygn med arbetet när jag skrev det. Mååånga upprepningar av vissa ord. Ska bli skönt när det är över. Blev uppringd av en marknadsundersökare igår angående min kandidatexamen och huruvida arbetslivet välkomnat mig med öppna armar och vad skolan gjort för att integrera studenterna på arbetsmarknaden. Jag fattar inte var de fått mitt telefonnummer ifrån bara. Har för övrigt sökt ännu ett jobb som inte har med min utbildning att göra. Jag tror att jag gör så här för att jag är nervös över att göra bort mig inför folk som har med molekylärbiologin att göra, att de ska skratta åt min ansökan. Det är klart lättare att söka jobb bland folk som inte vet vad min utbildning är så att jag inte bränner broar. Jag har kanske 25 utkast i min gmail som är adresserade till 4 personer. Iden finns korta påbörjade försök att fråga efter praktikplats, assistenttjänst eller doktorandtjänstmöjligheter men jag vågar aldrig skicka. Jag känner mig inte klar eller förberedd nog för att ställa mig framför dem och säga att jag söker en plats. Att jag har något att erbjuda. Arbetslivet brukar ge mig lite självförtroende och jag tror att det är det som behövs. Jag ska jobba på den här typen av jobb en stund till. Fixa min master och sedan min andra master och sedan är jag redo. Sedan har jag något att sticka ut med. Då är jag inte bara en molekylärbiolog i mängden. Samtidigt önskar jag ibland att jag bara hade haft bättre självförtroende på gymnasiet och sökt till civilingenjör så att jag haft en examen som folk förstår sig på och respekterar. Det är sjukt trist att det ska vara titeln som spelar roll när man söker jobb. Det är väldigt tråkigt att känna att man gett sina fritid och sina helger för att plugga till något som inte är värt något och att man inte får möjlighet att prova på i verkligheten. Mängder av metoder i mitt minne som ligger och blir obsoleta. Samtidigt kommer det nya fräscha studenter varje år som lär sig om de nya metoderna, vad är jag? Vad är man om man inte får jobb direkt efter sin examen?

Jag blir hela tiden så förvånad när jag hinner med allt jag tänkt göra. Jag hade nog en hel del dödtid tidigare när jag inte jobbade utan bara pluggade. Har märkt att det gör underverk för min läsning också att jag inte behöver åka till Lund och umgås med klasskamrater i tre-fyra timmar om dagen utan kan plugga på kvällen, det som faktiskt känns mest naturligt för mig. Att själv planera studierna. Dagens lite störiga grej är att jag ÄNTLIGEN har jobbat undan så mycket skolarbete att jag kan börja med min databaskurs, men då krävs en bok jag inte har och som dessutom är slutsåld, utlånad och reserverad. Får se om broren min eventuellt kan hjälpa mig. Vad gör man annars liksom? Kul att min blogg ännu mer förvandlats till en saker-jag-måste-göra-blogg sen jag slutade skolan. Annars då? Nu när jag nog inte längre kommer undan med att kalla mig själv för ungdom så har jag bestämt mig för att se på mig själv som en spelfigur. Jag brukar tänka på mitt liv som banor i ett spel och det nya är att jag ska vara en sim, med delmål och livsmål. Mest så att jag inte förlorar det jag hittat av mig själv bland andras förväntningar och min egen stress. Jag vill veta varför och för vad jag gör saker. Om jag jobbar för pengar, vad vill jag med pengarna? Annars behöver jag ju inte jobba, om jag inte har något att jobba för.

Första dagen av upplärning är klar nu. Bara imorgon kvar.
Planen ser ut så här:
Ikväll ska jag städa köket och eventuellt badrummet om det finns tid över. Om inte ska jag lägga mig med lite föreläsningsanteckning och mata mig igenom förförra veckans skola. Imorgon blir det upplärning (som jag ändrat tid på från 8 till 9 eftersom ingen av oss var morgonmänniskor och det inte påverkar någon annan än oss). Efter upplärningen ska jag gå och handla till mitt kalas (ett litet ett med bara familjen men det behövs ändå mat). Planen är vegetariska burgare med hemmagjorda pommes frites och massa olika tillbehör. Efter inköpen ska jag hem och städa lite innan jag ställer mig och bakar tårtbotten och skär potatisstavar. När förberedelserna är klara måste jag skriva min ena inlämning och eventuellt skicka in om jag blir klar. Lördag fyller jag år och då ska jag förhoppnings bara fixa det sista och sedan laga mat/fixa tårtan. Skolan struntar jag nog i då.

Söndag. Då blir det plugg igen. Inlämningsuppgift nummer två ska göras och lämnas in och om det hinns med ska jag börja på en annan inlämningsuppgift som är lite större och därmed kräver mer tid och därför blivit lite undanskuffad. Ja. Sen börjar nästa arbetsvecka men då är jag i fas!

Det har varit en stressig tid men nu är förra terminens kurser borta. Jag verkar klara tentan i bioinformatiken nästan helt utan fel vilket känns lite dumt på en tenta som bara kräver 50% för godkänt och inte heller kan ge något annat betyg. Programmeringen vet jag inte hur den gick. Hade tentan i lördags och satsar bara på godkänt. Kanske har jag lyckats skrapa ihop det. Annars ligger omtentan långt fram i tiden så jag kan ändå inte göra något åt den.

Nytt fokus ligger nu på att komma ikapp i de kurser som jag har den här terminen. Har stressat ihop två inlämningsuppgifter i den ena kursen men har tre stycken + en obligatorisk quiz kvar den här veckan. Ska dessutom ha kalas på lördag, jobba 10 timmar i morgon och lära upp en ny kille både torsdag och fredag. Upplärningen i sig är ganska okej men om det är mycket att göra blir det lätt att jag släpper det sociala och börjar arbeta som om det vore en vanlig dag.

Sökte ett jobb igår med det var löpande rekrytering så tjänsten var redan tillsatt.
Jag är lite trött på det här. det känns bra de månaderna som det fungerar och jag har så mycket jobb att jag inte behöver oroa mig för ekonomin men samtidigt hinner plugga ordentligt. Det känns dåligt att jag aldrig har haft semester och bara har råd att ha ledigt två veckor om året. Det känns dåligt att jag läser och kämpar för ingenting. Det är på ett sätt tur att jag har Manpower. Det jobbet har räddat mig ekonomiskt flera månader det senaste halvåret.

Akademiskt och professionellt har jag faktiskt inte så mycket att visa upp. Jag är ingen i de världarna. Hemma är min frizon, den enda plats där jag är någon värd att satsa på.

Har nu lyckats påbörja ännu en termins studier. Har fått min kurslitteratur och har börjat slita mitt hår över redan försenade inlämningsuppgifter. Har tenta på lördag i programmeringen och innan dess tänker jag inte göra mer än vad jag behöver i de andra kurserna. Uh. Har gjort upp en plan över vilka kurser jag ska läsa sedan också. Jag kommer att läsa fler än jag behöver (behöver och behöver men ja) för att ta en extra examen men det gör det möjligt för mig att hoppa av kurser som inte ger mig något. Vi får se.
Har hittat sommarkurser nu också, för nöjes skull. En kurs som är typ rättsarkeologi och en i etik. Kanske hoppar jag på dem, kanske struntar jag i det och njuter av två månaders jobb utan studier vid sidan om. Får se. Det beror lite på om jag får ett jobb också i sommar. Ett av de jobben som ger mig flest timmar just nu slutar i april och efter det har jag inget som ersätter. Ska sätta mig och skriva ihop ansökningar på lite fler timanställningar, jag har en del idéer.