Var på seminarie igår. Det var faktiskt väldigt intressant men ändå otroligt läskigt. Nästan alla lärare jag haft under min tid på avancerad nivå var där och jag hade som alltid lite problem med att flytta personer från en miljö till en annan vilket ledde till att jag drack två koppar kaffe i kaffepausen ovanpå allt annat kaffe jag redan druckit. Redan när jag hällde upp kaffet var jag av koffein och nervositet så skakig att jag spillde ut kaffe över mina strumpbyxor och stövlar. Efter att seminariet var slut drack alla vin och minglade men jag åkte hem och fick hjälp att lära mig LaTeX. Jag känner mig inte så duktig i skolan och jag blir sjukt nervös när lärarna minns mig för det betyder att de säkert har en uppfattning om mig som jag hur jag än gör måste stå ut med och om den är bra så vill jag inte sabba den, är den dålig vill jag inte göra den värre.

Gud vad jag bara vill tillbaka till grundskolan där man inte förväntades se sig själv som jämlik sin lärare. Jag har alldeles för dåligt självförtroende för att stå bland forskare och professorer och skryta om en kandidatuppsats. Jag fattar ju att det inte är något stort eller viktigt för dem utan att de mest lyssnar för att vara schyssta och uppmuntrande. Typ som att lyssna på en blockflöjtskonsert med en lågstadieklass. Inte fan är folk där för att njuta av musiken.

Jaja. Jag ska jobba på det. Kan inte ha mindervärdeskomplex i alla situationer liksom. Har snart ingenstans att vara längre. Socialt har jag ramlat bakom och hamnat efter. Akademiskt har jag först nu fattat att folk som vill bli något jobbar gratis i skolan på sin fritid för att få labberfarenhet.

Trött. Bara rakt igenom trött. Väldigt sugen på att borsta håret, klä upp mig och gå ut någonstans. Har tyvärr fortfarande inte fått LaTeX att citera rätt vilket betyder att jag är låst i lägenheten i kväll igen. Som alltid. Som en jävla askunge med mina sparvar utanför fönstret. Mindre än ett år kvar i alla fall. Mindre än ett år.