För 3 år sedan köpte jag en jättefin brosch på drottningtorget för 10 kronor. Ett hjorthuvud i silverfärgad metall. Jag hade den på mig en gång och sedan var den spårlöst försvunnen. Då och då tänker jag på den. Jag minns att jag hade en grön tröja på mig och varenda gång jag tittar på den tröjan så tänker jag på huvudet. Jag använder därför inte längre den tröjan. Jag funderar på att köpa en kofta på H&M men jag ska nog inte göra det. Det börjar kännas att jag inte har haft någon inkomst de senaste två månaderna. Hålla i pengarna. Jättekul. Om jag bara hade fått tillbaka min brosch.

När jag gick i ettan så tog jag hål i öronen. Jag fick sedan när jag fyllde år två par små örhängen. Jag tror att det ena paret var någon sorts blomma. Jag fäste dem på en slags pärlduk som jag fått av min granne och sedan såg jag dem aldrig mer. Jag letade efter dem varenda gång jag städade tills jag var typ 12 år. Undrar om de är på samma plats som min brosch?

När jag var liten visade de ett avsnitt av Nalle Puh där de hamnade där alla försvunna strumpor hamnade. Där fanns alla andra saker som tappats bort också. Tänk om jag kunde komma dit. Undrar hur mycket jag egentligen tappat bort utan att jag någonsin ägnat sakerna en tanke igen. Det är så vi lämnar avtryck i historien. Alla saker som vi lämnat och sedan inte ägnat en tanke, saker vi tappat bort och kanske saknat eller bara slängt, eller sånt som vi älskat så mycket att vi vill ha det med oss i graven. Kul att det som vi älskar och tar med oss i graven är det som kanske syns minst. Saker som tappats eller slängts som skräphögar med restavfall eller söndriga krukskärvor finns det till tusen. Ibland hittas nycklar, och till och med lås. Undrar om de som tappat nycklarna tänkt på dem på efteråt. Det måste ju ha varit svårare att byta lås förr i tiden. De har antagligen ägnat åtskilliga timmar till att leta efter nyckeln.

Hoppas att det är jag som hittar min brosch. Kunde jag när jag var yngre ägna 5 år (eller nästan halva mitt liv som det var då) till att leta efter två par örhängen så tänker jag inte vara sämre nu. Den har inte dykt upp i flytten men den kanske finns någonstans i en låda eller någon ask någonstans. Med min tur lär jag väl hitta mina gamla örhängen om jag hittar något. Tre års letande är ingenting. Jag tänker leta i 9 år till.