måndag 27 juli 2009

En sak som känns lite jobbig som jag kom att tänka på när jag skrev förra inlägget. Möllevången är inte vad den varit, möllan är inte ens det möllan det var när jag var yngre. På några år har det blivit så jävla tufft att bo där och alla restauranger säljer espresso och vegetariska burgare. Det var klart bra i början, jag är vegetarian så att kunna käka något annat än falafel var skoj men vad händer sen? Om alla snart flyr fältet och överger sina upprustade bostadsrätter, vad är möllan då? Inte genuin. Inte intressant. Jag har gått där hela mitt liv men det är inte så kul där längre. Det känns så sorgligt att säga så för det är där jag har alla mina barndomsminnen men allt är så rent och städat nu. Det är väl en naturlig utveckling men jag kan inte hjälpa att jag tycker illa om de som flashat upp och piffat till. Ställe efter ställe har stängt igen och ändrat om, nu är allt en homogen massa av pesto, getost och dyra viner. 25 olika sorters öl och drinkar för 100 kronor styck. Jag blir så trött. Jag vill säga åt alla som inte hör dit att lämna men det går inte. Känner mig som en sån där galen bonde i grannfejden som gett sig fan på att köra ut 08orna ur byn. Istället lämnar jag. Det är för sorgligt. Antagligen kommer det komma ytterligare en generation av ungdomar som lärt sig att det är så jääävla bra på möllan som kommer köpa lägenheter. När jag blir gammal och gaggig ska jag peka ut min gamla lägenhet för mina barnbarn. De kommer antagligen att fråga varför jag någonsin lämnade, eftersom ett tredjehandskontrakt på en hyresetta kommer gå svart för ca 50 000 kronor. Palla ekonomer. Gräver ner mig och drar täcket över huvudet.

Inga kommentarer: