Detta inlägg med medföljande trudelutt vill jag dedikera till den fina granne som spelat musik för alla på gården en gång i timmen mitt i natten. Alltid samma låt, alltid samma volym. Jag älskar att bo på värnhem. Alla är fan helt störda här.
Möllevången, born & raised. Försöker alltid få som jag vill även om jag inte vet vad jag vill. Önskar att jag kunde kunna allt. Lever på Värnhem i kärleksfull tvåsamhet med Love som håller mig på jorden och drar mig ur skiten. Den här bloggen existerar mest i självterapeutiskt syfte men ni är välkomna att läsa ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar