Skolaskolaskola

Nu har jag precis haft en halvtimmespresentation på engelska om lungcancer och en kort lunch. Presentationen gick sådär, lunchen likadant. På vägen till skolan var det stopp på motorvägen och jag tycker alltid att det är lita kul. Alla omkring mig ser alltid stressade ut (klart jag är stressad också men det är en giltig förseningsanledning så jag oroar mig inte) medan jag njuter av att få titta på allt äckligt som ligger i mitten av motorvägen. Jag såg något äckligt program en gång och jag minns inte i vilket sammanhang det nämndes men de visade alla äckliga petflaskor med lastbilsförarurin som låg längs vägarna. Jag såg inga sådana idag, jag såg dock diverse förslutna påsar, vissa av plast (svart, tack och lov) andra av tidningspapper.

Jag satt och funderade på påsarna en stund och tänkte först att det skulle kunna vara knark (tv-skadad) men kom sedan fram till att det självklart är det andra som kommer ut ur lastbilsförare som finns i paketen. En del av mig blev lite äcklad och tänkte på alla stackars människor som tvingas städa längs motorvägarna, en anna del blev ännu mer nyfiken på vilken sorts människor som omsorgsfullt packar in sin avföring i små papperspaket. Jag vet i och för sig inte alls vad som fanns i paketen, det kan vara något helt annat men ändå.

Jag såg ett annat sjukt program som typ outsiders möter rent hus fast från engelsk tv som visade en dag på jobbet för de människor som tvingas göra grovstädningen när vanliga städföretag inte vill, typ efter att något dött och legat länge därefter, när något dött och spritt ut sig själv iochmed det eller när exempelvis psykiskt sjuka eller narkomaner flyttar ifrån sina bostäder. De hade iallafall en lägenhet att rengöra där en psykiskt sjuk man hade levt och samlat all sin avföring i små tidningspapperspaket (det är därför jag gör en så skum koppling, inte självupplevt alltså!). Hans var lite finare och mer omsorgsfullt inslagna, om man nu kan säga så om sådana paket.

Känns som att jag har druckit lite för mycket kaffe, sovit lite för lite, är lite för skum för att skriva här egentligen. Det här är en typisk sådan sak som jag tar upp om jag träffar en ny person som verkar trevlig och jag är nervös, eller om jag måste göra gott intryck. Det liknar tics så jag måste få det ur mig innan jag går på intervju imorgon, annars vet jag aldrig hur det slutar. Jobbigt att bli portad liksom.