Förbereder mig för släktkalas på lördag. Jag har bakat tårtdelar idag och igår och kommer kanske att göra ännu en på söndag. Morfar är sjuk så jag tänkte åka till honom och mormor med tårta då.

Mat, jag vet inte. Har gått in i det-löser-sig-inställning till hela livet just nu. Skolan? Det löser sig. Jobb? Det löser sig. Sommarresa? Det löser sig. Framtid? Det löser sig. På samma sätt har småsaker som kalasmat hamnat i lösbara-saker-kategorin. Det blir ett litet kalas = det behövs inte så mycket mat = ingen logistikövning denna gång = frid och ro. Större problem är i så fall den ostädade lägenheten med vilken jag dagligen kämpar för att få i alla fall köket rent. Men ja, det löser sig väl det också. Shit vad mogen/uppgiven jag blivit så här några dagar innan min 25-årsdag.