När jag var liten drömde jag ofta att jag kunde flyga. Jag flög inte högt utan hade huvudet i samma höjd som vanligt. Det var nästan mer som att jag kunde simma väldigt snabbt i luft. Ibland tänkte jag på känslan när jag var vaken också och kunde känna i armarna hur jag skulle vrida dem för att navigera. En annan motsatt känsla hade jag också ibland, en slags dröm som gjorde sig påmind när jag var vaken. I den var det som att jag gick i vatten upp till midjan fast vattnet var luft. Känslan var bara av motståndet, att jag var tvungen att pressa på för att komma fram. Den känslan kommer fortfarande ibland och när den kommer vågar jag inte springa för att jag är rädd att det kommer kännas så på riktigt.