Nu har jag forhoppningsvis hittat orsaken till min trötthet och allmänt avoga inställning till livet. En förkylning. Så lätt var det. Den har smugit sig på och nu slutligen brutit ut.

Kastas fram och tillbaka med stora frågan vad vill jag med mitt liv. Ny möjlighet öppnade sig kanske idag. Jag hoppas men är samtidigt rädd. 5 år. För 5 år sedan var jag 20 år gammal och klar med mitt första år i Lund. Om 5 år, vem är jag då? Kanske någon helt annan, förhoppningsvis någon bra. Ovisshet verkar ju knäcka mig så det kanske är lika bra att försöka? Fastbunden i 5 år med ett intressant och omväxlande och utvecklande jobb. Annars arbetslös och framhankandes på dåliga timanställningar. Egentligen känns det ju ganska självklart, och jag ska söka. Om jag får det blir det nog firande och största framtidsångestattacken hittills.