Jag känner mig smått förälskad i och samtidigt livrädd för nya jobbet. En månad har snart gått och jag har redan lärt mig mycket även om jag inte känner att jag förstår tillräckligt för att förtjäna min plats där ännu. Antar att det första halvåret bör gå åt till att hitta mig plats. Alla i gruppen är schyssta och jag känner mig inte särskilt utanför. Det känns fortfarande konstigt att jag var receptionist och diskare för en månad sedan och idag sitter vid köksbordet klockan 03.30 för att göra mig redo att åka till Umeå och presentera min forskning. Hoppas att de också inser det smått bisarra i det och låter mig komma undan med en flyktig beskrivning av sammanhanget. Jg sitter just nu och gottar mig i smådetaljer för att så småningom kunna se på det ur ett annat perspektiv. Svårt att förklara för andra då.