Jag börjar bli lite smått galen nu. Jag kollar min mail en gång i kvarten och hjärtat rusar varenda gång. Jag vill verkligen ha det jobbet men jag vet inte hur jag ska kunna visa det. Känner mig lite smått avskuren från resten av världen, allt står stilla här i mitt liv men veckorna går ändå. Ibland går jag ut och jobbar men det ger mig liksom inget längre. När jag sommarjobbat har jag varit trött men känns att jag gjort ett bra jobb men nu känner jag inget. Bara oro. Oro över om jag skulle bli sjuk, oro över att mina timmar inte ska räcka för att jag ska kunna få a-kassa, oro över att min lön ska bli ännu lägre. Den här månaden fick jag 7000 och det ska räcka till busskort till Lund, försäkringar, kurslitteratur och vanliga kostnader. Förra månaden fick jag ut lika mycket och skulle börja betala mitt CSN-lån, tandläkare och kurslitteratur. Jg är glad att jag inte är shoppingberoende och lycklig över att det är kallt ute så att jag inte behöver handla allergimedicin för det räcker knappt. Jag försöker samtidigt lägga undan pengar för att kunna vara ledig två veckor i sommar. Blir inte så mycket av det just nu. Måste söka ett jobb till men 5 pågående anställningar känns lite mycket om jag samtidigt ska plugga på halvtid. Jag önskar att jag av någon konstig anledning blir kallad till intervju och kan få jobba med det jag egentligen vill jobba med. Jag önskar att jag kunde få jobbet. Nu ska jag kolla min mail igen.